Yta, tankar och veckans sunda

 

Fredag och fotoutmaning hos Fröken Foto med tema "Yta". Och jag tror att jag även passar på att summera lite av veckan. En vecka som susat förbi i etthundranittio ...

 

Men vi börjar med ytan, den som går att ta på. Som till exempel den varma ytan på ett nybakat bröd som tas ur ugnen. Eller den lite klibbiga ytan när degen knådas ihop. Eller den fluffiga när den jäst klart, när det liksom ska puffa upp igen när du trycker på den. Ett levande material som är så fantastiskt avslappnande att jobba med.

 

Igår bakade jag surdegsbröd, som visas på bilderna ovan, långpannebröd, fröknäcke, amerikanska fluffy biscuits och en chokladbrownie med cheesecaketopping och hallon. Varvade med att sitta ute i solen och dricka en förmiddagskopp te, äta lunch och sen en eftermiddagskopp kaffe. En underbar dag att ha födelsedag på:) Solen lyste och jag fick göra det jag trivs så himla bra med att göra - baka! Tack för alla fina hälsningar, presenter och gratulationer - you made my day<3

 

Självklart blev det ju lite stressigt på slutet, precis innan gästerna skulle komma, men när har jag lyckats med tajmingen någonsin?! Det blev en rolig dag och det är så det ska vara:)

 

Dessutom hade jag ingen lista ... det ni. Ingen struktur, inga klockslag, inget avbockande. Kände mig mer än lite träffad när Kjell Enhager pratade om det på föreläsningen i onsdags. Japp, vi var där och insöp lite inspiration för jag hade turen att vinna biljetter till Malmöföreläsningen:) Och jag ska inte ens försöka ge mig in på att sammanfatta tre timmars föreläsning av en man med talets gåva. Som dessutom har mycket tänkvärda tips och trix för att ta sig mot sina mål och ha kul på vägen. Har ni aldrig lyssnat på honom så kan jag varmt rekommendera det! Veckans sunda:)

 

Och jag gjorde en helomvändning igår, följde den lite mer kreativa och slängiga sidan av mig, den som jag sällan låter komma fram men som jag innerst inne tror att jag mest tillhör. Som inte vill vara den som har koll på allt ständigt och jämnt, som håller reda på alla tider, alla datum och alla papper. Jag har alltid haft och har ett jobb som kräver detta. Men jag måste ju inte alltid ha den rollen. Inte ens på jobbet. För mitt ansvarsområde okej, men inte för andras. Det är nog nu. Jag släpper det och lutar mig tillbaka. Njuter av livet och lär mig tänka "det ordnar sig".

 

Nja, så enkelt är det nog inte. Men det är aldrig för sent att försöka ändra sig. Och även om det är djupt inrotat och säkert beror på min osäkerhet och rädsla för att misslyckas och missa något datum eller annat, att jag hängivit mig åt den strukturerade sidan, den som sällan tänker utanför boxen och sällan hittar lösningar när det blir stopp i maskineriet, så tror jag att jag har mycket av den ostrukturerade sidan också i mig. Det kreativa som får utlopp hos denna grupp, som gör att de sällan följer givna spelregler utan hittar nya vägar och kanske också effektivare sätt att hantera mycket. Ska allt fungera bra behövs båda sidor, till exempel i en ledningsgrupp men också hos var och en av oss.

 

Men jag har lärt mig följa det strukturerade sättet. Gömma mig bakom en lista som ska prickas av och har svårt för att improvisera trots att stora delar av mig skriker efter att få släppa tyglarna och våga ge mig i kast med något som jag vill göra för att det verkar så kul men som jag inte kan, inte har lärt mig än. Ibland tar jag ut svängarna och försöker göra något kreativt, i liten skala. Kanske skriver en liten text eller som till exempel min rena oförmåga att följa ett recept till punkt och pricka. Jag måste nästan alltid lägga till eller dra ifrån något:) Göra på mitt sätt.

 

Så se upp nu, alla som sett mig som ordningsmannen - "Hakuna matata", inga bekymmer, det ordnar sig! Ta hand om era viktiga kom ihåg själv. Jag skrapar bara på ytan av det som står i brevet från pensionsmyndigheten (känns lite deprimerande att behöva jobba till man är minst 70 år så det glömmer vi), fotograferar istället kuvertet på en av mina favoritytor - det gamla ekbordet, tar en promenad till sjön och beundrar vattenytan, bakar fröknäcke med knaprig yta och tar ännu mer foton av lunchen på betongskivan som också är en favorityta. Hur gör du? Är du också sugen på att sluta vara "ordningsman"?

 

Det här blev ett inlägg om både yta och tankar. Flygigt och rörigt kanske, men sån är jag idag. En dag för reflektion och att få njuta av alla vackra blommor jag fick igår, prova halsbandet och armbandet, kolla lite på böckerna och smaka på lakritsen.

 

Nu är det dags för solförmörkelse men tyvärr är det väldans mulet här. Undrar om det kommer märkas ändå, nog borde det väl bli ganska mörkt eller?

 

Ha en superhärlig fredag mina vänner<3