onsdag, november 09, 2016

Ladda batterierna


Titta vad jag fick av min älskling häromdagen! En alldeles egen liten laddare att ha med i väskan. Det har nämligen blivit väldigt nödvändigt då min mobil har bestämt sig för att när som helst bara tycka att livet är pest och förbruka allt batteri på en gång.

En elegant liten lättviktare hjälper mig nu att hålla mobilen vid gott mod. Tänk om den hade hjälpt mig med. Det hade väl inte varit dumt med en liten omstart ibland, ligga på laddning en stund och sen studsa tillbaks till vad jag nu höll på med. För att inte tala om i morse, börja dagen med att sopa snö från bilen och sen glida ut på vägarna i snömodd. Nåja, det mesta var borta när jag vågade mig ut. Körde en lånebil idag som jag aldrig kört förut och jag är ju som bekant lite harig med sånt. Men det gick bra. En egen liten extra laddning hade dock inte varit fel, så att batterierna höll hela dagen.

Nu sjönk jag ner i fåtöljen ikväll och har knappt rest mig därifrån överhuvudtaget. Det blir bara färdigställande av inköpslistan för morgondagens veckohandling, sen släpar jag mig in i sovrummet. Men jag har faktiskt ändå känt som om jag laddat mina batterier ikväll, en smula i varje fall. Bläddra i tidningar och kokböcker och klicka hem lite roliga inredningsdetaljer har den effekten på mig.

Sen har jag också haft tid att fundera lite på citatet nedan. Det tål att tänkas på, inte sant? Det är kanske inte alltid så att vi måste bli något. I synnerhet inte något som vi egentligen inte är. Och hur vet vi det om vi inte provar oss fram. Med lite olika intressen, färdigheter och arbeten.

Så idag är jag tacksam för min lilla laddare, om än det är lite ytligt kanske. Då får det vara det, vi kan säkert klassificeras som en något prylgalen familj.
Jag är också tacksam för att bilturen till jobbet och hem igen gick bra. Tjusig bil, stor bil, dyr bil och framförallt inte vår bil. Men vår egen är tillräckligt fin.
Och jag är tacksam för att jag hittade citatet, det fick mig att tänka till. Med en ung dotter i huset som provar sig fram i arbetslivet just nu. Bara för att vi börjar i ett område är det inget som säger att vi måste stanna där hela livet. Det går att byta, möjligen något lättare när vi är unga. Men till och med jag skulle fortfarande kunna göra annat. Eller mer. Skaffa mer kunskap inom fler områden. För utvecklas kan vi däremot göra hela livet. Och det gör vi på resans gång. Hela tiden.


Glöm inte ladda batterierna mina vänner!
Och tänk en tacksam tanke varje dag<3


lördag, november 05, 2016

Höst i uterummet


Fikonlöven faller från trädet i uterummet. Regnet öser ner utanför. Förra helgen höststädade jag i uterummet, flyttade in lite möbler från trädgården men gjorde ändå lite mysigt i uterummet. En solig dag går det att sitta där än. Eller med lite extra värme från terrassvärmaren eller "fuskspisen".

Vi har under årens lopp haft både höst- och adventsmingel i november/december, firat födelsedag i mars och student i juni där i uterummet. Plats för många om man dukar långbord men också mysiga sittplatser om man utnyttjar våra trädgårdsmöbler. Så användningsområdet för vårt uterum är varierat och ytan räcker till många olika sätt att möblera. Jag är så tacksam för att vi fullföljde mannens vilda idé en gång i tiden. Det är toppen att ha tillgång till och lika härligt att möta vårvinterns första solstrålar som att njuta av höstsolens sista värmande ljus där. Flytta in när sommarens kvällar blir för svala eller regnet envisas med sin närvaro och ändå få känna att man är "ute". Pelargoner stortrivs där på sommarhalvåret och det gör vi också.

Vi trivs ju där så pass mycket att vi gärna hittar anledningar att vistas där resten av året också;) Några år hade vi till och med en gran därute!

Idag skänker jag vårt hem extra tacksamhetstankar. Ett hem där vi trivs, som vi tycker om att jobba med och förbättra, renovera och utveckla. En plats där vi ska kunna känna oss trygga. Där vi boar in oss och har det gott och mysigt. Där vi kan umgås med familj och vänner men också slappna av och njuta i stunder av egen tid.

En fin Alla Helgons lördag till er<3

torsdag, november 03, 2016

Tänk att det har gått ett helt år!


Det verkar inte som om det är meningen att jag ska få in ett blogginlägg ikväll! Texten hoppar och försvinner, bilder flyttar sig ... riktigt ledsen över att en fin text gått förlorad. Nu vet jag inte om jag ens orkar lägga någon energi på att skriva om, det blir inte detsamma.

Men i varje fall, kortfattat - tänk att det gått ett helt år sedan vi var på Gran Canaria och firade min pappas 75-årsdag! Det var inte alls fel att byta höstrusk mot solsken och skön samvaro med familjen.
Så mycket mys med poolhäng, solnedgångar, skumpa, god mat och födelsedagsfirande i bergen! Kan göras om precis när som:) Stort grattis på födelsedagen idag också pappa - vi ses imorgon!

Sen hade jag skrivit ihop en fin text om att behöva göra val, att man inte kan göra allt man vill i livet på en gång och precis när man behagar och att det finns något fint i detta som gör att tacksamheten stannar kvar i våra liv. Men jag tänker inte ge mig på att skriva om hela den texten för det kom rakt ur hjärtat och sånt rasslar inte fram på beställning och i repris hur som helst. I varje fall fungerar inte jag på det sättet.

Därför blir det bara kort och gott ett tips om att hänga på "Trettio Tacksamma Dagar", en utmaning jag gått med i som varar under november månad. Monnah skriver såhär på sin Facebooksida "Att medvetandegöra sig om vad man har att vara tacksam för i vardagen kan göra skillnad mellan att ha ett liv som suger och ett som är underbart." Klicka på hennes namn här ovan om du vill kika in på hennes blogg eller sök på "Trettio Tacksamma Dagar" om du vill hänga med i hennes novemberutmaning på Facebook. Eller utmana dig själv bara genom att varje dag i november skriva ner en eller ett par saker som du är tacksam för.

Jag känner redan att jag mår gott av att stanna upp i vardagen och tänka efter en aning. Att lära mig fånga tanken på vad jag är tacksam över. Det kan vara små ögonblick eller stora saker. Oavsett så gör det gott att få landa i tacksamhet. Det gör mig ödmjuk inför livet jag lever här och nu.

Det är knappt att jag vågar trycka på enter-tangenten i rädsla för att allt ska försvinna igen. Men jag får chansa. Jag har sparat extra många gånger nu. Det går nog vägen den här gången och då blir jag tacksam för en sak till idag<3

Tacksam för alla bloggvänner också<3
Ha det fint!