Kort - fotoutmaning och ett Grattis!

 

Först och främst - ett stort GRATTIS till finaste Mamma min<3 Vi ses ikväll (fast jag befarar att hon rakt inte har tid att sitta och läsa min blogg idag ...)

 

Fredag igen! Och dags för fotoutmaning hos Fröken Foto. Dagens tema är "kort" och det bör ju kunna tolkas på lite olika sätt, ska bli spännande att dyka in och kika på alla bidragen sen. Alltid roligt att upptäcka både lite nya bloggar och roliga tolkningar.

 

För min egen del hade jag klart för mig redan när temaveckorna publicerades - jag skulle göra ett gratulationskort till mamma så klart. Jag har tonvis (nåja, lite överdrev jag nog där) med material och det ligger liksom bara där och väntar på min skaparlusta. Och nu har jag ju en väldigt bra anledning. För visst kräver ett paket också ett kort, eller hur? Här är det till och med paket på paket, så att säga:)



 

Idag fick jag också för mig att jag skulle använda en bild som jag tagit själv, ett annat "kort";) Och dekorera det stora kortet med. Skrev ut fotot på ett billigare akvarellpapper som fanns i gömmorna för att få lite extra tjocklek och struktur. Fäste det sedan på ett mönstrat papper. Jag vill ha det ganska enkelt och rent, "less is more". Det är min stil.

 

På det lilla hänget står det create. Det får symbolisera att det alltid finns tillfälle att skapa och vara lite kreativ. Nyckeln får symbolisera att vi alla har det inom oss, men vi behöver ibland låsa upp några dörrar in till kreativiteten. Släppa på alla tankar om att vi inte kan. Alla kan något!

 

Så härligt det är att få slå sig ner en stund och pyssla ihop ett personligt litet kort. De senaste åren har jag gjort julkort, både till släkt och vänner och faktiskt också sålt på julmarknad. Tänkte det skulle få bli en repris i år. Kanske dyker det också upp en flik här på bloggen med mina alster. Än så länge har det mest tillverkats något när andan faller på och jag får en idé jag vill prova, men idag kom skaparlusten igång igen. Det är ju själva tankearbetet som tar längst tid. När jag väl har idéen i huvudet går det ganska fort att få ihop själva kortet. Och då kan jag ju lika gärna göra några stycken på en gång.

 

Fast idag behöver jag få in lite mer saker. Fanns lite på listan idag också.  Men plockat undan har jag redan gjort, kört ett par maskiner tvätt och fått lite lökar i jorden. De där vissna stackars pärlhyacinterna och krokusen sen i påskas har fått komma på plats i rabatten och förhoppningsvis blommar de vackert nästa vår. Det brukar funka för nu trängs alla där, fullt blommande, från tidigare år. Kortet är klart, presenten inslagen och en liten bukett fixad. Återstår lite städning. Och visst ja, vad ska jag ha på mig ikväll?

 

Ska först laga mig en kopp te och fortsätta sitta en stund med de gelsockor som jag införskaffade på tjejkvällen igår. De doftar fantastiskt gott och ska hjälpa torra fötter att återfå lite fräschhet. Klart läskiga att gå i, så jag har bullat upp med massagekudden, några tidningar och så tänkte jag ta en bloggrunda hos er:) Få sitta still en stund till innan det är dags att köra en runda med min "kompis" dammsugaren. Jag har en go' fredag. Hoppas ni också har det<3

 

Fredagskram från mig till er alla<3

Torsdagsfilosoferar

 

Jag återanvände den fina "blomburen" vi fick av mina föräldrar till påsk. Bytte ut rosorna och kvistarna och tog bort äggen. Vips så fick vi njuta ett tag till. Borde tyvärr plockat bort den redan, för rosorna har vissnat, men det får bli imorgon. Då tar jag ett städryck.

 

Idag har jag mest filosoferat, sådär på en torsdag. Dagen startade med ett ryck när jag vaknade och kände på mig att dottern försovit sig ... jodå, det blev lite stressigt men hon hann. Curlingmamman gjorde en stor smoothie som hon kunde ta med på bussen som frukost. Gissa om jag kröp ner under täcket igen, klockan var ju bara strax efter 06.00 i morse! Och ledig dag. Mjuka linnelakan går inte att motstå en stund extra.

 

Men efter en liten snooze var jag uppe igen, frukost och tog sedan tag i listan med telefonsamtal och tidsbokningar, linsbeställning mm. Fixade allt på listan och klappade mig själv på axeln:) Så skönt när det liksom släpper, den där tyngden av sånt man borde göra men gärna skjuter upp till sista minuten. Varför kan jag aldrig lära mig? Nu kan jag ju bara slappna av.

 

Det har nästan stormat till emellanåt och det soliga vädret kan inte riktigt njutas så som vi gjorde i helgen. Men gott har det varit ändå. Och så har jag bakat kladdkaka till dottern. Hon fixar inte riktigt tårtbottnen som mormor gör till deras födelsedagar. Och sådan är det imorgon, så jag blev tillfrågad om jag ville fixa en sådan så att barnbarnet skulle ha något att kalasa på till efterrätt. Och det var väl klart att jag ville - när har jag någonsin sagt nej till att baka!?

Har tänkt på morgondagens fotoutmaning också, skulle fotograferat men kom inte så långt idag. Tror jag fixar det imorgon bitti. Innan det är dags för städningen. Det går ju faktiskt att göra kul saker först, så att man verkligen hinner med det. Vem bryr sig om städningen inte blir klar förrän på lördag? Okej, jag kanske bryr mig lite men jag håller på att träna mig på sånt. Att inte bry mig så mycket och slappna av lite mer. Att göra roliga saker betyder mycket och behöver också få ta lite plats.

 

Sen har jag också funderat över varför jag har så svårt att få fart på motionerandet. Och matfilosoferat  har jag också gjort. Samt haft klänningsjakt på nätet tills jag kom på att det faktiskt redan hänger flera stycken i garderoben som inte är använda så fasligt många gånger och lätt kan piffas upp med någon form av accessoar. Och kanske ett par nya skor istället, som kan användas till fler plagg. Det är mitt konsumtionstänk som kickat igång. Visst är det roligt med nytt, men jag hade ju liksom glömt bort de där fina sakerna som redan finns hemma. 

 

När jag surfar runt på bloggar förbluffas jag ofta över vilken enorm köpstyrka det finns därute. Och det är exklusiva saker, dyra märken och många inköp. Visst är det säkert samarbeten ibland och lägger man ihop många bloggar kan det kännas som om det är makalösa mängder. Sen finns det också raka motsatsen bland alla jag besöker. Många som återvinner, fixar och trixar, byter och renoverar. Det är häftigt med mixen, det behöver vi. Och att förhålla sig på sitt eget vis till hur man själv vill göra. Jag gillar att både se nya saker och läsa om hur man kan fixa till något så att det känns som nytt eller nygammalt eller vad man nu är ute efter. Bra tips kan man aldrig få för många av!

 

Nu är det snart tjejkväll för dottern och mig, ska bli kul att se vad som väntar. Jag har ingen som helst aning:)

 

Ha en fin torsdagskväll<3

Med en mjuk känsla

 

Då är måndagen strax till ända. Ganska skönt säger jag. Första arbetsdagen avklarad. Kort lunchpromenad i solen. Behövdes lite matinköp. Tvätt fixad. Postskörden hemma gick jag igenom på uteplatsen, i solen, men reklamen höll på att blåsa sin kos (och vad hade det gjort förutom att jag inte vill skräpa ner i naturen). Men jag fick ge mig, det blev lite väl kallt. Och det var ändå dags att laga middag och hänga upp tvätt. 

 

 

Något som värmde desto mer var att gå runt med kameran, fånga våren i trädgården och njuta av blomningen. Lite svårt att fånga eftersom det blåste rätt bra, men ni får hålla tillgodo. Vilken mjuk känsla jag får i kroppen när jag kan få sådana här stunder i vår egen trädgård! Det här är tveklöst något jag är riktigt glad och tacksam för att få uppleva.

 

 

Jag såg första avsnittet av Ernst i Toscana ikväll och visst är där vackert, skulle gärna åka dit och tillbringa en semester. Äta gott och bila omkring mellan vingårdarna med cabben, njuta av sol och värme. Men just nu finns det ingen annanstans jag hellre vill vara än här hemma! Jag njuter i stora drag av varenda liten stund vi kan sitta ute, gärna med näsan i vädret:) Och det har en viss charm att ena sekunden lyser solen från en klarblå himmel och nästa drar det fram en stormby och molnen börjar hopa sig. Det är nu vi behöver vara extra uppmärksamma på att ta vara på stunden ... strunta i måstena och ta den där lilla stunden i solen. Ett, tu, tre har den gått i moln och då kan du återgå till det där som var så viktigt. Du har kanske rent av glömt bort vad du höll på med;)

 

 

Vi har grillat de första gångerna, ätit middagar i uterummet när vårvindarna blivit lite för friska och åkt runt med cabben i ett Skåne som visar sig från sin bästa sida. Åkrar där det börjar gro eller redan har kommit långt i växtstadiet. Gröna ängar och skogar som än så länge bara har hårt knutna knoppar i träden men där marken täcks av hela mattor av vitsippor. Så vackert så det knappt går att beskriva.



 

 

Jag tänker än en gång att våren nog ändå är min favorit bland våra årstider. Även om sommaren följer tätt därefter. Det är den där mjuka känslan som sprider sig i kroppen. Jag får leta efter lugna hörnor där solen värmer mig och det är ännu inte för varmt (jodå, jag tycker visst att det kan bli så ibland på sommaren även här i Sverige). Knoppar, blommor och den friska gröna färgen är oslagbara. Det är friskt och det påminner om en nystart när naturen vaknar efter vinterdvalan. Den friska luften lockar ut mig och får mig att känna mig sundare.

 

Men jag har sagt det förut och säger det igen - jag uppskattar våra årstidsskiftningar något enormt. Nu har jag längtat efter ljuset ett tag och när det väl kommer gäller det att ta vara på det. Precis som vi kan ta vara på höst och vinter då vi kan släppa loss hela artilleriet av kuddar och filtar och gosa ner oss i soffan med en god bok och några levande ljus utan att ha ett dugg dåligt samvete för att vi inte känner för att vara ute i regn och rusk. Alla årstider har sin charm.

 

Att ta vara på de olika tillfällena. Njuta här och nu av vad som bjuds. Göra det bästa av situationen och inte tänka "så fort jag bara är klar med detta och detta, då ska jag gå ut i solen". Gör det bums! Livet är alldeles för kort för att hela tiden göra det "nödvändiga" först hela tiden. Ibland behöver vi ta en rejäl funderare på vilka prioriteringar vi ska ha.

 

Ha en fortsatt fin vecka<3



 

Det kom ett blomsterbud ...

 

... lite oväntat! Med ett tack för senast från gänget som var här i torsdagskväll, kollegor till mannen min. Vackra krukrosor och choklad, en sådan fin gest som naturligtvis gör mig extra glad. Det hade de inte behövt göra, tänker jag. De hade ju så fina och roliga presenter med sig i torsdags också! Och det var bara roligt att få träffa hela gänget! Få ansikte på alla namn som svischar förbi när det är jobbprat hemma och få en liten hint om vem de är. Ett trevligt och glatt gäng, kan jag konstatera:)

Så nu måste jag ju fixa till recepten som jag lovade;) Och det är ju inte så svårt alls! Min vana trogen kör jag ju lite på känn och dessutom hade jag fått lova att hålla det enkelt. Då kör vi!

Ägg och sill på kavring kan vem som helst sno ihop, men kanske hade de behövt något mer värmande när de samlades på bastubåten. Det var ett fasligt blåsande då. Fast det är klart, värma sig kunde de ju göra i bastun.

Väl hos oss var det dags för grillat och just för att göra det så enkelt som möjligt hade jag endast putsat några fläskytterfiléer och marinerat dem i Santa Marias allround marinad samt tillsatt lite grillolja av samma smak och fabrikat. Det grillades också Blentarpskorv.

Till detta stektes rätt och slätt delikatesspotatis från burk på Muurikkan i lite flytande smör/rapsolja(går naturligtvis att ersätta med kokta, små potatis men då ska man ju ha en förfärlig massa över om det ska vara snabbfixat), tillsätt salt, peppar och en aning ströbröd. På detta strös klyftad rödlök och paprika i olika färger efter tycke och smak, som får steka med en stund och till sist drar man på hela cocktailtomater. Jag valde de små fina Romanticatomaterna på kvist, visst har de extra fin smak! Vi tackar våra kompisar J&B för tipset på detta eminenta tillbehör.

Som ytterligare tillbehör körde vi Rydbergs klassiska bearnaise på burk (enkelt skulle det vara!), min hemkokta plommonchutney med chili och en variant med äpple, kanel och chili samt whiskylök. Strykande åtgång på löken och jag tror jag skulle kunna haft tredubbel sats;) Det är busenkelt att göra den, men ha tålamod för den ska koka ordentligt.

Whiskylök
Skala och skiva det antal gula lökar du önskar (jag hade 7 mellanstora lökar och det räckte inte för en andra omgång till 11 personer, som gillade det).
Låt löken smälta ner tillsammans med mycket farin- och råsocker i en kastrull. Jag kan tyvärr inte ange några exakta mängder för vi har laborerat oss fram och nästan aldrig haft samma antal lökar. Men jag skulle tro att det i torsdags gick åt minst 2 dl farinsocker, minst! Och kanske 1,5 dl råsocker. Men jag fick dessutom koka om den och tillsätta mer, för när jag smakade den avsvalnad fanns det alldeles för mycket löksmak kvar (se nedan).

När sockret smält tillsätter du en skvätt whisky av valfri sort, behöver inte vara något "fancy". Sen ska det småputtra länge. Så länge att löken nästan är glasklar och sockret nästan blir som sirap. Och smaka gärna, så att du är säker på att du fått tillräckligt med sötma och whisky, löksmaken ska mildras rejält. Låt det hela sedan svalna och servera till vilket grillat kött som helst. Idéen har vi tagit med oss hem från Mackmyra, där vi serverades detta till gourmetburgare av högsta klass förra sommaren. Men som sagt, vi fick inget recept så vi/jag har bara provat mig fram.

Plommonchutney
0,5 kg Victoriaplommon (kan säkert funka med andra plommonsorter också)
1 mellanstor rödlök
1 vitlöksklyfta
0,5 spansk peppar inklusive kärnor
0,5 dl balsamicovinäger (mörk)
1 dl råsocker

Kärna ur plommonen och dela de i fyra bitar. Skala och klyfta rödlöken i större bitar. Finhacka vitlök.
Häll alla ingredienser i en tjockbottnad kastrull och låt det koka upp. Låt allt småputtra tills chutneyn "sätter sig", ca 45 minuter. Smaka av med salt och peppar. Tillsätt ev. mer råsocker om det är för syrligt.

Grunden till det här receptet har jag hittat någonstans i en tidning eller på någon blogg, men sedan har jag laborerat med plommon och äpplen, tillsatt ingefära, kanelstång, bytt ut till gul lök, rödvinsvinäger eller vit balsamico. Så exakt vilka varianter som bjöds i torsdags kan jag inte med säkerhet säga för det beror alltid på vad som finns hemma i skåpen vid tillagningstillfället. Och de här var hämtade från frysens lager.

Så var vi framme vid kaffe och paj. Enkelt igen, receptet på bärpajen hittar du här. Serveras ljummen med en klick vaniljglass.

Det var himla roligt att allt blev så uppskattat. Jag tycker bara det är roligt att fixa lite, i synnerhet när jag vet att det är okej att hålla det enkelt. Och inte försöker jag dölja några genvägar heller (tänker på den bitchiga kommentaren i reklamen för potatisgratäng:)). Det är väl klart att det är både roligt, och säkert nyttigare de flesta gånger, att göra allting från grunden. Men visst måste vi få lov att ta genvägar också ibland. Göra det enkelt och slappna av.

Undrar om mannen min är färdig med biltvättandet nu? Min kaka är klar i ugnen, så något gott blir det fikat i varje fall.

Ha en mysig lördag!

 

Bara min - fotoutmaning hos Fröken Foto

 

Det är redan fredag igen och dags för fotoutmaning hos Fröken Foto! "Bara min" är dagens tema och jag måste erkänna att jag behövt grunna ett tag på hur jag skulle symbolisera min tolkning på bild. Det var faktiskt inte förrän nu på morgonen som jag drog fram kameran och tog de här fotona. Strandfynden från Florida och ett tänt doftljus. Om de sedan är de perfekta symbolerna vet jag inte, det får ni bestämma när ni läst mitt inlägg;)

 

Jag tänker att mina tankar är "bara mina". Mina tankar som poppar upp, hur jag väljer tolka olika situationer och saker som inträffar, mina tankar om upplevelser, minnen och känslor. Mina tankar om bilder, färger, ord och hur jag uppfattar något kan bara vara mina. Ingen annan kan bestämma över dessa, mina tankar. Och jag kan självfallet inte heller bestämma hur ni ska uppfatta eller tänka om samma sak. Vi kan välja att tolka, minnas eller uppleva exakt samma sak på helt skilda vis.

 

Hur jag bevarar minnena från vår familjs resa till Florida förra året behöver inte vara på samma sätt som min man och vår dotter gör. När jag fingrar på snäckorna känner jag stranden, solen och havet. Ser de vilda delfinerna framför mig och upplever den fantastiska känslan av frihet än en gång.

 

Jag kan dela med mig av tankarna, men de är "bara mina" när de dyker upp. Och jag begär inte att någon annan ska dela dem, förstå dem eller ens bry sig många gånger. De är "bara mina", men om ni vill delar jag gärna med mig.



 

Doftljuset brinner och lämnar en mjuk doft av citrus. Men det får inte vara tänt för länge, då känner jag att det blir påträngande och huvudvärkstungt. Trots den lätta doften som inte alls är tung på något sätt. Men det är mitt sätt att uppleva det och mina tankar blir därför ofta motstånd mot doftljus.

Jag kan knappt gå förbi avdelningen med doftljus på vårt stora svenska möbelvaruhus, där dofterna nästan känns kväljande, medan min dotter tycker det doftar gott och upplever en helt annan sak.

 

Samma sak är det med tankar om bilder, foto, färg och redigering. Våra tankar kan vara så helt olika om hur vi uppfattar dessa saker. Våra digitala hjälpmedel kan naturligtvis "hjälpa" oss att uppfatta saker olika också, med inställningar som skiljer etc. Men i grund och botten tror jag vi får gå på vår magkänsla, när det känns rätt för mig och jag får en go' tanke om bilden. Som min första bild idag, där jag inte laborerat alls med färgerna utan tycker att kameran uppfattat dem ganska bra. Däremot blev det nödvändigt att dra ner lite på färgen i de andra två bilderna, vilket får snäckorna att se betydligt dovare ut. Kanske tilltalar det inte alla, men säkert någon. Och vi kan välja att följa regler eller gå helt på egna uppfattningar och laborera med de tillgångar vi har. För min del är det så mycket regler i övriga livet att när jag sitter med foto och blogginlägg så kör jag enbart på magkänsla och "mina tankar".

 

Med konst, design, kläder och inredning, ord, texter och böcker, mat och resmål har vi ytterligare bra exempel - det handlar ju så mycket om hur just du eller jag eller någon annan uppfattar det. Hur vi väljer att tänka om just det vi betraktar. Ändå försöker media, kritiker och människor i vår omgivning ständigt få oss att tänka samma sak som dem, bara för att de tycker si eller så. Men till syvende och sist är ändå tanken vi väljer vår egen. "Bara min" eller "bara din". Och visst är det fint! Vilken frihet vi har - att få äga våra tankar.

 

Nu ska jag ta en skogspromenad i vårsolen och tänka många tankar som är "bara mina".

 

Önskar er många fina "bara min"-tankar idag<3

 

PS. Tack Malin, för dina fina kommentarer och tips hos mig. Jag har inte provat än, men det kommer nog så småningom:)



Tankar som hoppar

 

Har ni också sådana dagar ibland, då tankarna bara vandrar. Hur jag än gör så är tankarna helt plötsligt på något annat än det jag borde fokusera på. Som idag, när jag satt vid skrivbordet på jobbet en helt vanlig tisdag. Borde absolut tänkt ordentligt och varit klar i hjärnan när jag höll på med bokslutet. Ändå fann jag tankarna hoppande till helt andra saker stup i kvarten. Som om hjärnan liksom ville vara någon annanstans. Och vem vill inte det ... egentligen!?

 

Ärligt talat, visst längtar ni också bort ibland. En sån där trist och ensam dag på jobbet, regnet strilar utanför fönstret och på skärmsläckaren ligger bilder från vår Floridaresa förra året. Men det var inte bara hit tankarna hoppade. Det var bloggidéer som poppade upp, när det närmade sig lunch var det mattankar och på eftermiddagen hoppade en massa idéer omkring. Och inte en enda hade med jobbet att göra. Usch en sådan uselt ineffektiv dag. Visst fick jag undan en del, men jag önskar att jag kunde varit mer fokuserad på det jag borde.



 

 

Kanske är det mitt emotionella jag som påminner mig om vad som också kunde vara viktigt. Den där delen av mig som vill sluta vara ordningsman. Jag får ju tyvärr sortera in mig i det facket när det gäller jobbet. Kommer liksom inte undan. Men jösses vad det hade varit skönt att slippa! Tänk om jag också någon gång i mitt arbetsliv kunde få vara den som säger "Jaha, det visste jag inte. Skulle det vara rapporterat nu? Ja, jag kan inte hålla reda på allting. Någon annan får också ta ansvar ..."

 

Kan det vara åldern, alltså den där perioden i mitt kvinnliga liv som jag inte kan undvika, som gör mig lite mosig i skallen och får mig att vilja slänga alla måsten överbord och göra något som bara är riktigt kul. Fast så funkar det ju inte ... eller?

 

Ha det bäst, mina vänner!

Och stort tack för värmande kommentarer om att våga<3

 

Våga - fotoutmaning vänner emellan

 

Ett klurigt tema idag hos Maria och Kristina - Våga!

Och det kan se konstigt ut med mitt valda kollage ...

men jag väljer att skriva om min resa med webshopen VarDagsSaker.

 

En resa som idag krymper till att bli en flik i bloggen där det går att beställa kvarvarande sortiment. Imorgon går tyvärr min webshop i graven. På grund av alldeles för stora omkostnader väljer jag att dra ner i liten skala. Kanske är det så jag skulle börjat istället - i liten skala, men ibland måste vi våga chansa. Prova att köra den önskade vägen.

 

Jag har lärt mig massor, både om webshop, program, varor, försäkringar, frakter och en massa annat. En resa i företagsvärlden på alldeles egen hand. Egna beslut, eget tyckande och en massa eget fotograferande och textsammansättning. Jobbigt men roligt. Åkte till Formex på alldeles egen hand också! Flög från Sturup, tog tåg från Arlanda och bodde på hotell i centrala Stockholm - alldeles själv. För många är kanske det absolut ingenting, men för mig var det en ganska stor grej.

 

Jag har också lärt mig saker om mig själv under resans gång. Framför allt att jag faktiskt vågar chansa lite. Prova lite nya saker som jag gått och tänkt på länge. Ta lite risker (men ha lite hängslen kvar samtidigt;)).

Men också att jag inte är beredd att sälja till vilket pris som helst, både rent ekonomiskt och rent själsligt. Jag är inte beredd att göra större ekonomiska insatser för att få det att gå runt. Jag är inte den där typen som känner att jag kan hålla på och tjata om min webbutik i alla lägen och tjata ner folk i min omgivning för att sälja mina produkter. Annonsera som en galning och vara i alla sociala medier vi kan tänka oss.

Och jag har dessutom kommit till en större insikt om att vi konsumerar på tok för mycket i vårt samhälle och då råder det inte riktigt samstämmighet med att driva försäljning på ett så intensivt sätt som krävs för att göra sig synlig, trots att jag försökt hålla mig till ett så miljövänligt koncept som det är möjligt i de val av artiklar jag en gång gjorde.

 

Det har i varje fall varit roliga år! När jag en gång började med hemförsäljning av inredning (det var en annan sak jag vågade), tjänade ihop lite pengar under ca ett och ett halvt år för att satsa i webbutiken och sedan planerade, körde igång och under två år nu har drivit den lilla webbutiken VarDagsSaker. Och jag väljer att försöka se det som något lärorikt istället för ett misslyckande. För om jag inte hade vågat chansa, inte hade vågat utmana mig själv, hade jag förmodligen fortfarande gått där och undrat om det inte skulle fungera. Nu har jag svaret på mitt försök. Nu kan jag gå vidare och våga något annat:)

 

Hoppas ni också vågar prova vad ni vill!