Tillåta sig förmiddagsfika

Jag kan faktiskt tillåta mig ta en förmiddagsfika! Smutta på en kopp Earl Grey de Luxe som dök upp bland födelsedagspresenterna:) Blommorna har jag tyvärr fått rensa bort idag, men jag förevigade ju dem på bild och det har jag alldeles glömt bort att visa er.

Min älskling kom hem med ett hav av tulpaner, anemoner och ranunkler som var så vackra! Och fler buketter dök upp under kvällen då jag firade. Samt en massa fina presenter. Jag blev så bortskämd och kan nu njuta av god lakrits, sköna kroppsprodukter, gott te och vin, goda lässtunder, bära vackert halsband och armband, spendera en summa pengar som jag vill och även hitta inspiration att baka ännu mer. Tack än en gång, ni är så gulliga!

 

Idag är det städdag här hemma, samt byte av sängkläder. Ska träffa en kompis efter lunch och sedan ett välbehövligt besök hos frisören. Och när jag har sådana här dagar tillåter jag mig verkligen att stanna upp och pausa. Något som jag gör alldeles för sällan de dagar jag jobbar. Då går det i ett hela tiden, men som tur är gör jag mig en kopp te emellanåt i varje fall och kanske byter ett par ord med kollegorna. Lunchen finns ju, men den är slut i ett nafs. Ska bli bättre på att ta lite ställtid mellan uppgifterna och samla tankarna.

 

Nej, nu ska jag hugga tag i det sista med städningen och förhoppningsvis hinna sortera lite papper och ta en sväng på crosstrainern;) Ibland har jag mer energi, ibland mindre ... det gäller att gripa tillfällena och få något gjort!

 

Tjingeling, mina vänner - ha en skön torsdag!

Bra jobbat!

 

Hua, så ruggigt det har varit utomhus idag! Ibland är det skönt att ha ett inomhusjobb. Och penséerna tyckte nog att det var gott att stå i uterummet:) I morse var det till och med så mörkt att jag tände värmeljus när jag kom till kontoret. Kände att jag behövde något som lyste upp lite mjukt.

 

Andra passet för denna vecka på min crosstrainer. Imorgon blir det vilodag, veckohandlingen ska klaras av efter jobbet och jag vet hur det slutar när jag kommit hem, fixat middagen och kanske börjat på lite städning. Och Sveriges Mästerkock vill jag inte missa. Men det blir fler pass i veckan, såvida det inte blir strålande väder och det känns mer vettigt att ta en tur utomhus. Motion oavsett.

 

Men lite vårkänslor har ändå anlänt, trots lite kyligare de senaste dagarna. I helgen är det dags för sommartid och jag kan inte riktigt förstå att vi redan är där. Snart har tre månader av 2015 passerat! Hur var det nu igen, bör vi inte ta ett litet stopp då och då? Se över nuläget och vart vi är på väg. Eller står vi kanske bara och stampar på samma ställe och tiden bara susar iväg utan att något verkligen händer med våra mål? Har vi de rätta metoderna eller tycker vi bara att det känns omöjligt att nå dit överhuvudtaget? Erkänner, de här frågeställningarna dyker upp sedan föreläsningen med Kjell Enhager förra veckan.

 

Förutom motionen har jag ju lagt till det där med att försöka lägga av med att vara ordningsman. Eller rättare sagt, försöka få andra att förstå att de måste vända sig till någon annan. Jag är inte längre tillgänglig för den typen av uppdrag. Jag tänker en riktigt lång semester från den där lille figuren som ofta landar på min axel och sitter där och gnatar om än det ena och än det andra som borde och måste göras, redan i förrgår rent av! Saker som ska kommas ihåg och datum som är inbokade. Jag bestämmer vad som är viktigast, behöver prioriteras och åtgärdas. Efter det är det "Hakuna Matata" som gäller, det är min nya melodi ... ska bli min nya melodi. Jag har en resa dit, men är på väg.

 

Som igår på jobbet till exempel, när jag fick brev från en myndighet med en liten förfrågan som helt enkelt innebar att jag hade missat en sak. Något som för ett tag sedan hade gett mig både hjärtklappning och fått mig att börja kallsvettas. Men inte igår - för jag tog ett djupt andetag och frågade mig själv vad det värsta som hade hänt verkligen var. Ingen hade blivit lidande, det innebar inga extra kostnader för min arbetsgivare och jag kunde enkelt åtgärda misstaget och skicka in rätt blanketter. Inte skjuta upp det för att det var lite obehagligt, utan göra åtgärda direkt. Det är mänskligt att göra fel ibland. Och världen gick inte under - Hakuna Matata:) Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv.

 

Det här får bli veckans sunda inlägg. Både motion och mental förändring, bra jobbat säger jag. Fortsätt så! In med lite nytt tänk och ut med gamla, mossiga och djupt rotade tankebanor. Det sägs att det krävs tjugoen dagar innan det blir en vana. Vi börjar där och ser vad som händer.

 

"It doesn't matter what others are doing.

It matters what YOU are doing."

 

(Citat hittat på Pinterest.)

Söndag, vårkänsla och uterumsstädning

 

Mannen min har fått vårstädningsfnatt! Och jag hänger på lite grann, sådär lagom. Men jag kan ju i och för sig hålla med honom, det är skönt att ha det tråkiga gjort när våren verkligen sparkar igång på riktigt. När det går att slå sig ner en längre stund i solen med en god kopp i handen och prata om ditten och datten. Då är det skönt att slippa tänka på tvättning av plattor, tak och annat. Men nu har jag övergett honom i uterummet, jag ska ge mig i kast med alla recept som ligger och skräpar!

 

Tack för den fina responsen jag fick på förra inlägget! Det märks att det är fler som vill sluta vara ordningsman:) Och jag återkommer gärna i ämnet. Vi ändrar oss inte över en dag och jag tar gärna emot tips på hur ni tänker när det till exempel gäller att dra ner på listskrivandet och följa dagen lite mer spontant. Naturligtvis finns det tillfällen när det är guld värt med en lista, men absolut inte alltid. Det allra viktigaste antecknar jag i min gamla hederliga pappersalmanacka, men i övrigt ska jag försöka bli lite mer spontan och avslappnad. Inte planera upp tiden för mycket. Tvärtom, i så fall planera in dagar där vi "bara kan vara" och se vad som händer.

 

Det lutar väldigt mycket åt att det här blir det absolut enda påskpyntet som kommer fram här hos oss det här året. De tre svarta gipsäggen jag införskaffade förra sommaren. Jag har aldrig haft så mycket till övers för att dra fram en massa fjädrar och sånt. Många år har jag bara tagit fram de riktigt gamla påskäggen och kanske en liten godisgömma i form av en höna. Säkerligen blir det en påskbukett på bordet, kanske lite ägg och sill på tallriken men sen kan det vara. Tänk så skönt att slippa plocka bort allt pynt efteråt!

 

Önskar er en fortsatt fin söndag!

Yta, tankar och veckans sunda

 

Fredag och fotoutmaning hos Fröken Foto med tema "Yta". Och jag tror att jag även passar på att summera lite av veckan. En vecka som susat förbi i etthundranittio ...

 

Men vi börjar med ytan, den som går att ta på. Som till exempel den varma ytan på ett nybakat bröd som tas ur ugnen. Eller den lite klibbiga ytan när degen knådas ihop. Eller den fluffiga när den jäst klart, när det liksom ska puffa upp igen när du trycker på den. Ett levande material som är så fantastiskt avslappnande att jobba med.

 

Igår bakade jag surdegsbröd, som visas på bilderna ovan, långpannebröd, fröknäcke, amerikanska fluffy biscuits och en chokladbrownie med cheesecaketopping och hallon. Varvade med att sitta ute i solen och dricka en förmiddagskopp te, äta lunch och sen en eftermiddagskopp kaffe. En underbar dag att ha födelsedag på:) Solen lyste och jag fick göra det jag trivs så himla bra med att göra - baka! Tack för alla fina hälsningar, presenter och gratulationer - you made my day<3

 

Självklart blev det ju lite stressigt på slutet, precis innan gästerna skulle komma, men när har jag lyckats med tajmingen någonsin?! Det blev en rolig dag och det är så det ska vara:)

 

Dessutom hade jag ingen lista ... det ni. Ingen struktur, inga klockslag, inget avbockande. Kände mig mer än lite träffad när Kjell Enhager pratade om det på föreläsningen i onsdags. Japp, vi var där och insöp lite inspiration för jag hade turen att vinna biljetter till Malmöföreläsningen:) Och jag ska inte ens försöka ge mig in på att sammanfatta tre timmars föreläsning av en man med talets gåva. Som dessutom har mycket tänkvärda tips och trix för att ta sig mot sina mål och ha kul på vägen. Har ni aldrig lyssnat på honom så kan jag varmt rekommendera det! Veckans sunda:)

 

Och jag gjorde en helomvändning igår, följde den lite mer kreativa och slängiga sidan av mig, den som jag sällan låter komma fram men som jag innerst inne tror att jag mest tillhör. Som inte vill vara den som har koll på allt ständigt och jämnt, som håller reda på alla tider, alla datum och alla papper. Jag har alltid haft och har ett jobb som kräver detta. Men jag måste ju inte alltid ha den rollen. Inte ens på jobbet. För mitt ansvarsområde okej, men inte för andras. Det är nog nu. Jag släpper det och lutar mig tillbaka. Njuter av livet och lär mig tänka "det ordnar sig".

 

Nja, så enkelt är det nog inte. Men det är aldrig för sent att försöka ändra sig. Och även om det är djupt inrotat och säkert beror på min osäkerhet och rädsla för att misslyckas och missa något datum eller annat, att jag hängivit mig åt den strukturerade sidan, den som sällan tänker utanför boxen och sällan hittar lösningar när det blir stopp i maskineriet, så tror jag att jag har mycket av den ostrukturerade sidan också i mig. Det kreativa som får utlopp hos denna grupp, som gör att de sällan följer givna spelregler utan hittar nya vägar och kanske också effektivare sätt att hantera mycket. Ska allt fungera bra behövs båda sidor, till exempel i en ledningsgrupp men också hos var och en av oss.

 

Men jag har lärt mig följa det strukturerade sättet. Gömma mig bakom en lista som ska prickas av och har svårt för att improvisera trots att stora delar av mig skriker efter att få släppa tyglarna och våga ge mig i kast med något som jag vill göra för att det verkar så kul men som jag inte kan, inte har lärt mig än. Ibland tar jag ut svängarna och försöker göra något kreativt, i liten skala. Kanske skriver en liten text eller som till exempel min rena oförmåga att följa ett recept till punkt och pricka. Jag måste nästan alltid lägga till eller dra ifrån något:) Göra på mitt sätt.

 

Så se upp nu, alla som sett mig som ordningsmannen - "Hakuna matata", inga bekymmer, det ordnar sig! Ta hand om era viktiga kom ihåg själv. Jag skrapar bara på ytan av det som står i brevet från pensionsmyndigheten (känns lite deprimerande att behöva jobba till man är minst 70 år så det glömmer vi), fotograferar istället kuvertet på en av mina favoritytor - det gamla ekbordet, tar en promenad till sjön och beundrar vattenytan, bakar fröknäcke med knaprig yta och tar ännu mer foton av lunchen på betongskivan som också är en favorityta. Hur gör du? Är du också sugen på att sluta vara "ordningsman"?

 

Det här blev ett inlägg om både yta och tankar. Flygigt och rörigt kanske, men sån är jag idag. En dag för reflektion och att få njuta av alla vackra blommor jag fick igår, prova halsbandet och armbandet, kolla lite på böckerna och smaka på lakritsen.

 

Nu är det dags för solförmörkelse men tyvärr är det väldans mulet här. Undrar om det kommer märkas ändå, nog borde det väl bli ganska mörkt eller?

 

Ha en superhärlig fredag mina vänner<3



Veckans citat

 

 

Selfie - fotoutmaning vänner emellan

 

Det blev ett inlägg ändå, fastän jag nästan hade bestämt mig för att hoppa över idag.

Selfie är liksom inte riktigt min grej. Så skuggbilder fick det bli, i fredagens strålande solsken längs stranden i Ystad. Mannen min kom med på ett hörn. Och vill ni absolut ha en uppfattning om vem jag är, där bakom kameran, då får ni kika på min lilla profilbild. För det lär inte bli många selfies här i fortsättningen heller:)

 

Kika in hos Maria och Kristina, undrar hur många som är sådär riktigt modiga!

 

Ha en riktigt fin söndag<3

 

Tid, 22 år och 22 timmar

 

Ni undrar väl över dagens rubrikval, men det är inte så konstigt. Fredag är ju, som bekant, fotoutmaning hos Fröken Foto.

Just den här fredagen är det dessutom vår bröllopsdag, min älskling och jag har varit gifta i 22 år. Och för att fira det var vi på spa, i ca 22 timmar kanske plus något<3

 

Så idag blir det två kollage, det översta med bilder som jag förberett och som var första tanken till bidrag i utmaningen. Ser ni speglingen i bilderna? Vår dörr till uterummet i fullt solsken, det är tid att börja öppna den och njuta av värmen därute.

 

Men så ville jag även dela med mig av det senaste dygnets sköna timmar vi spenderat på Ystad Saltsjöbad. Tid att vara närvarande i nuet. Tid att tänka tillbaka. Tid att tänka framåt. Reflektera. Säger jag. Tänka på ingenting säger mannen min;) Och det fanns tid för allt. Nästan i varje fall. Jag skulle nog kunna spendera fler dagar där, sjunka ner i fåtöljen och läsa en stund till, äta fler våfflor (som min älskling serverade med lönnsirap!) och få prova lite fler viner, dricka en drink i baren och köra en vända till i relaxavdelningen och kanske delta i ett yogapass. 

 

Vi tackar för extra trevlig uppmärksamhet från Anette på spaavdelningen igår kväll, men också för fin service och trevligt bemötande överhuvudtaget. Jag tror jag börjar bli lite lätt beroende ... trots att rummet inte höll samma höga standard den här gången som när jag var där med vår dotter i februari. Man kan inte har tur alltid:) Och nej, det här inlägget är inte sponsrat av hotellet men jag borde kanske snart göra ett försök;)

 

Ha en härlig fredagskväll kära läsare, vi ska fortsätta njuta av god mat (förhoppningsvis) men ikväll blir den tillagad av mig. Mysigt att njuta hemma också och man får definitivt mer för pengarna, om vi nu ska väga in den ekonomiska biten. Men oj vad skönt det är att skämma bort sig själv ibland!

 

Ljuvlig fredagskväll önskas alla<3