Cabbetur 2013

Lördagens väder lovade gott och vi vaknade till sol och klarblå himmel. Därför inledde jag lördagen med sconesbak inför planerad cabbetur med goda vänner. Turen styrdes mot Gyllebosjön för första fikastopp. Molnen tornade upp sig och det var ganska blåsigt vid den lilla sjön, men vi hade tur och fick ta över ett bord där solen kikade fram mellan molnen och där det var lugnt och skönt.

 

Våra vänner hade aldrig varit vid Knäbäckshusen så nästa mål blev naturligtvis denna lilla söta by med den smått exotiska stranden nedanför sig. Ljuset var magiskt och vid äppelodlingarna alldeles bredvid parkeringsplatsen kan man skymta Stenshuvud, liksom nere på stranden.

 

Laman och en hel massa får såg vi på de vidsträckta fälten vid Ravlunda, men först tog vi vägen inom Kivik. Vägen ringlar sig genom böljande kullar med äppelodlingar och på något ställe skymtade vi även vinrankor. Skogar, ängar, porlande bäckar - vi passerade genom ett härligt landskap och konstaterar att det är så lätt att bli hemmablind. Att vi inte ser allt det vackra vi har på så nära håll, utan far iväg på tok för långt och lägger allt krut på en vecka eller två för att tillgodose upptäckarglädjen i oss. När vi har så mycket att upptäcka alldeles inpå oss!

 

 

Kivik är starkt förknippat med äpple för mig och förberedelserna inför årets äppelmarknad nästa helg var redan i full gång. Vi har endast besökt denna marknad en gång och tyckte att det var alldeles för mycket folk och trängsel, men visst är det vackert med tavlan av äpple och roligt att det ordnas sådana här event. Man skulle kanske åka ut och kika på tavlan någon dag efteråt istället;)

 

 

Efter en liten promenad vid Kiviks hamn fortsatte vi till Ravlunda och körde genom hela området där vi såg både får, kor och hästar och en lama. Vädret gäckade oss och himlen bjöd på många olika molnformationer som färgade havet i många nyanser. Men regnet höll sig borta och vi fortsatte turen förbi Rigeleje, vilket får mig att tänka att vi förflyttat oss till Danmark. Jag gjorde en snabbsökning på ortens namn, men hittar ingen historia utan mest upplysningar om stugor som uthyres. Men det är ett intressant ämne, varifrån våra ortsnamn härstammar. Kan vara en lämplig sysselsättning för en regnig dag i höst, att leta lite historia.

 

 

Vi tog så god tid på oss under dagen att ursprungsplanen att äta en sen lunch på Bäckaskogs slott fick vi överge. Så vi styrde kosan mot Åhus istället och tänkte oss ett besök på gästis, men tji fick vi även där eftersom vi kom så sent. Och vänta på kvällssittningen var vi inte intresserade av. Nu gick det ingen större nöd på oss. Vi tog en liten promenad och tittade på båtarna längs kajen och bestämde oss sedan för att chansa på en lite nyare restaurang, Spice, som var helt okej.

 

På vägen hem åkte vi slingrande småvägar genom småbyar med namn som Rebbetuaröd, då är vi vilse på hemmaplan kan vi erkänna. Men våra vänner hittar där och helt plötsligt bromsades det in och blinkades vänster mitt ute i ingenstans, in på en liten grusväg och vips var vi vid Yangtorp. Här finns säkert massor att orda om detta ställe, men jag är inte så påläst utan väljer att bara fascineras av bygget och hoppas att det kommer ställas iordning.

 

Efter en heldag ute, vilket det blir när man kör nercabbat, är man ganska mör så trötta och belåtna avslutade vi dagen i tvsoffan väntandes på dotterns hemkomst från besök av kompis i norra Skåne. Allt väl här, förutom dotterns förfärliga förkylning och en något tråkig hals hos mig.

 

Tack för en härlig lördag, vi ser fram emot fler turer nästa år!



Skogspromenad

 

Jag låter bilderna tala mest idag. Men jag vill gärna dela fredagens skogspromenad med er. Tog svängen ner om hamnen.

 



 

Tror bestämt jag skrämde iväg en häger som stod på bryggan och solade sig. Hoppas ni ser den, där på bilden. Majestätiskt flygande över vattenytan och bort mot den skyddande skogen.

 



 

Skogsstigarna är mjuka och börjar få lite gulnande löv här och där. Men än lyser det hoppfullt gröna i skogen och det är bara några få löv som börjat gulna. På söndag är det höstdagjämning.

 



 

Himlen bjöd på härliga molnformationer när det drog in regnmoln. Men det förblev uppehåll och jag klarade mig torrskodd in. Solen värmde gott mellan molnen.

 



 

Jag är ju, som bekant, ingen svampplockerska. Så be mig inte artbestämma någonting överhuvudtaget. Men fånga dem på bild går bra. Får dock en bestämd känsla av att dessa inte är så lämpliga att äta, men jag kan ha fel.

 



 

Det är såhär grön jag vill ha vår julgran! Inte gulgrön ... men vi väntar lite till med det. Ingen panik så att säga. Det är ju tre månader kvar:)

 



 

Här har vi ytterligare en rackare. Kan det vara en vit flugsvamp? Som sagt, jag skulle aldrig plocka och äta annat än gula kantareller. Om jag nu fick för mig att plocka något alls.

 



 

Visst är det vackert med speglingar i vattnet. Jag har ju sett betydligt bättre bilder än denna, men kunde ändå inte låta bli att ta med den. Vet att ytlinjen inte är vågrätt, men vi får koncentrera oss på själva speglingen istället;)

 

Idag ser det ut att bli en cabbetur ut på Österlen. Solen lyser från en klarblå himmel och det är visserligen ganska krispigt i luften, men på med stora sjalen runt halsen så kör vi!

 

Önskar alla en fin lördag!

 

Kärlek och fruktstund

 

 

Fine mannen min kom hem med rosor till mig igår<3 Lite extra kärlek en helt vanlig fredag, värmer mitt hjärta och min själ. Det är små saker och gester som ger livet guldkant, som betyder så mycket.

 

 

Jag vet till exempel att mannen min är väldigt svag för äppelpaj och gärna som jag gör den. Med smuldeg även i botten. Ljummen och med massor av vaniljglass till. Här kommer ett litet tips:

 

Blanda mjöl (valfri sort efter tycke och smak, jag brukar ta vetemjöl) och havregryn, ungefär lika delar. Sedan har jag börjat ta i lite mandelmjöl, efter att ha minskat ner på mjölmängden. Ett par teskedar bakpulver, ett par teskedar vaniljsocker och så i med strösocker eller kokossocker efter hur sött du vill ha det.

Är du lat slår du i flytande smör/rapsolja och då rör du runt efter hand, slå i lite i taget. Jag har aldrig mätt mängden. Annars tar du vanligt smör och fördelar i mjölblandningen. Det ska inte vara för torra smulor!

 

Lägg lite smuldeg i botten av en pajform, lägg på äppelklyftor/skivor, slå på kanel, kardemumma och lite farinsocker eller rörsocker och så kronan på verket - sirap. Sedan ett nytt äppellager och mer kanel. På med resten av smuldegen och så gärna lite sirap till på toppen, för att få en knäckig yta. Har du fått smuldegen för torr går det att rädda med att dra över lite flytande smör/rapsolja.

 

In i ugnen i 200 grader i ca 25 minuter. Smaklig spis!

 

På återseende strax, med skogspromenad:)

 



 

Känslorna utanpå

 

Jag måste vara snäll mot mig själv idag. Nu när känslorna ligger utanpå, hjärnan går på högvarv och nervsystemet är på helspänn. Så är det alltid när det är fullmåne och jag ändå tecknar kalendern full av aktiviteter, fastän jag vet hur jag brukar må. Men jag vägrar ge efter!

 

Så i morse, när familjen åkt och jag försökt somna om för att få vila ut ordentligt efter ett par nätters urusel sömn, kapitulerade jag och gick ner och gjorde iordning en stor kopp starkt te. Rostade mackor och bredde på rikligt med hemkokt plommonmarmelad. Fotograferade, naturligtvis, så att både mackor och te höll på att kallna. I sann bloggvärldsanda:) Men sånt gör mig gott, att få mysa omkring i min egen takt och laborera med motiven eller tankarna. Orden som ska komma på pränt idag. Och när jag inte får fram allt i bilder får jag försöka måla med orden.

 

 

En fin person i min närhet känner mig ganska bra och kom med den här underbara blomman igår, till mig! Så omtänksamt<3 Jag blir alldeles varm inombords och sitter här och njuter naturligtvis av den vackra blomman, men framför allt av känslan att någon tänkte på mig och ville uppmuntra. Mota bort katastroftankarna, deppet och det dåliga humöret som dyker upp när min kropp inte får den sömn och vila den behöver. Och det fungerar! Jag blir glad när jag låter ögonen vila på de härliga färgerna i blombladen.

 

Igår hade vi också amfigänget här för summering av sommarens säsong i Sövde Amfiteater. Nästan alla kunde komma och det är alltid lika kul att träffas, bubbla om vad som hänt, stämma av vad som fungerat och vad som kan göras bättre och vilka artister ska vi satsa på nästa sommar. Det är också en go' känsla, att sitta ner kring bordet med vänner, prata och skratta och plocka i sig lite ost för att sedan avsluta med en bit hembakt äppelpaj. Att bryta vardagens rutiner lite. Att summera, men också tänka framåt.

 

 

Lite rester fanns kvar och det lyxar jag till det med till lunch! Kan jag väl vara värd:) Jag har ju faktiskt ändå gjort lite nytta också idag - dammsugit, tvättat, rensat frysen och möblerat om i den så att vi/jag har lite koll och så skummade jag genom gårdagen avsnitt av Idol (fast det var kanske inte att göra så mycket nytta;)).

 

Jo, jag har faktiskt kikat lite på Idol den här säsongen. Vi hoppades ju få se en väldigt fin tjej där i höst, men så blev det tyvärr inte av olika skäl. Däremot upptäckte dottern ett par stycken sökanden som hon känner lite och då blev det med ens spännande! När sedan en av dem tar sig vidare bland de tjugo bästa, ja då kan jag inte låta bli att titta. Och rösta! I onsdags var det dags och jag måste instämma med Bard, vad är det med svenska folket! Sakib Zabbar blev inte framröstad! Jag hoppas verkligen att juryn har honom med som ett wildcard ikväll. Om inte, ja då är valet av fredagsaktivitet enkel - antingen en annan kanal eller ingen tv alls.

 

Hur lät det där förresten? Våra fredagskvällar består inte enbart av tv-tittande, men det är ganska skönt att sjunka ner i soffan efter gångna veckan och bara slappa. Se en bra film eller något annat efter att ha knaprat i sig en mysig fredagsmiddag. Efter en hel sommar med nästan ingen tv alls så längtar jag faktiskt lite efter sådana kvällar också.

 



 

Igår köpte jag ett par ljung och placerade i uterummet, framför köksfönstret. Tänker att vi har betydligt större glädje av dem där än utanför ytterdörren. Det påminner lite om höst, men det är ju där vi är nu och varför inte göra det bästa av situationen. Njuta av det som går och försöka strunta i det vi inte gillar. Öppna ögonen för de sprakande färgerna istället för att misströsta över löven som faller. Tända massor av ljus istället för att vara ledsen över att mörkret infinner sig lite väl fort om kvällarna.

 

Nu ska jag dra på mig lämpliga kläder, sköna skor och hänga kameran på magen för en skogspromenad i solen. Glömma den lille dysterkvisten som sitter på min ena axel och påpekar att huvudet känns lite tungt, kroppen ömmar och humöret är lite svajigt. Nej, jag vrider huvudet åt andra hållet och ser den glada tjejen som vill ut i solen och njuta av det vackra höstvädret. Hon som kanske också unnar sig ett bad idag, för att värma kroppen och få själen att mjukna lite.

 

Ha en riktigt skön höstfredag!



Nyheter hos VAR DAGS SAKER!

 

Nu är det dags att kika in i min webbutik - VAR DAGS SAKER. Det har nämligen dykt upp lite nyheter där:) En ny leverantör i form av Aveva Design AB, som bland annat gör grytunderläggen ni ser ovan, har jag hittat.

 

Samtidigt har också lagret fyllts på med fler anteckningsböcker och roliga kort från Ogami, Ecojot och Chronicle Books. En stor, härlig svart bok från Ogami som är så fin att det skulle kunna få ligga framme som ett rent smycke!

 

Det har varit fullt upp här, massor att göra med foto, text och redigering i butiken och tiden som inte riktigt vill räcka till för allt jag vill ha in på dygnets timmar. Men jag tar upp listskrivandet igen och prickar av efter hand som jag lyckas få punkterna klara. Imorgon ska jag få iväg de där mailen som jag skulle skrivit för länge sedan. Frågor jag lovat besvara och hälsningar jag väldigt gärna vill få iväg.

 

Vi ses senare i veckan,

lite recepttips kanske skulle vara kul;)

Äppeltider, återträff och tankar

 

 

Äpplet - kunskapens frukt, en passande inledning på dagens inlägg efter gårdagens återträff med mina klasskompisar från avgångsklassen 1983 Samhällsvetenskapliga linjen (som det hette på den tiden). Nästan hälften av klassen och två av våra lärare slöt upp på Ystad Saltsjöbad igår kväll. Tänk att vissa kan vara sig helt lika efter alla dessa år! Det känns i varje fall så, men skulle säkert inte stämma alls om vi började jämföra med gamla foton. Men det hoppade vi tacksamt över:) Så roligt det var att träffas igen!

 

Vem hade trott att vi skulle kunna börja med en drink ute på terrassen, som vetter mot havet! Där satt vi och sippade vin och inväntade alla, medan vi fyllde i luckorna med vad som hänt oss de senaste trettio (!) åren. Jag vill rikta ett stort tack till Anne och Jörgen, för allt deras jobb med att få ihop den här trevliga kvällen. Kanon! Tack också till alla som var där, vilken kväll vi fick!

 

Efter rundvandring på hotellet bjöds det till bords för middag och under hela kvällen blandades en aldrig sinande konversation med glada skratt. Minnen, gamla skolhistorier, våra liv då och nu - jag tror vi skulle kunnat prata hela natten! Vi turades om att berätta lite kort om våra liv och jag fascineras av allas livsberättelser. Vad som har format oss till de unika personer vi är idag. 

 

Då, för trettio år sedan, skulle jag med en våldsam bävan berättat något om mig själv högt för alla. Glädjande nog kändes det inte alls så igår. Jag är jag, intressant eller ointressant lämnar jag till åhöraren eller betraktaren att avgöra. Antingen delar vi något eller så gör vi inte. Oavsett vilket uppskattar jag alla möten med människor. Möten är berikande och kan lära oss något nytt eller få oss att inse att vi inte är ensamma. Inse att vi alla är olika, men ändå kan ha mycket gemensamt.

 

Att jag sedan känner mig betydligt bättre på att dela med mig av de skrivna orden än de verbala, det är en helt annan sak. Jag hoppas någon av er tar sig tid att kika in här på bloggen. Ni får nog en annan sida av mig då, tror jag. En sida som inte alla har sett än.

 

Den som fortfarande undrar varför jag sitter och bollar siffror dagarna i ända, när det är orden som har så mycket mer betydelse för mig. Orden och att få skapa något. Drömmaren i mig. Romantikern i mig. Hon som bakar, saftar, syltar och lagar smakrika höstgrytor. Hon som drar igång en pytteliten webbutik och faktiskt vågar hoppa. Ett litet skutt åtminstone, inga bungyjump här inte! Hängslen och livrem var det ...

 

 

Inte den praktiska och effektiva sidan av mig, som har full koll på kalendern och allt som måste göras på jobbet. Tider som ska passas och uppgifter som ska vara avklarade i tid. Allt det där som jag kan, som jag är trygg i och som funnits där som inkomstkälla i så många år. Den sidan som jag inte tycker är så rolig, men nödvändig. Hon får stå tillbaka här i bloggen.

 

Och kanske är det så för mig. Att jag måste få ha både tryggheten och samtidigt ta "små skutt" för att känna mig bekväm. Verka i det lilla med små utmaningar. Vara jag, som jag är och utvecklas i min takt. Inte tävla, inte jämföra och jämföras, inte slåss mot världen och inte bli någon kändis. Vi har alla olika behov och det gäller hitta rätt i djungeln av möjligheter. Här, i min blogg, får du en spretande samling inlägg från mitt liv och mina tankar om allt mellan himmel och jord.

 

Nu känns det dags för äppelpaj!

Ha en härlig lördagskväll och tack för att ni kikar in:)

 

PS. Kan inte låta bli att undra vilken prislapp och vilket namn min äppelpaj fått på menyn igår kväll, Tarte aux pommes croustillant runt 100 SEK/person och med en mikroskopisk, spritsad klick vaniljkräm på toppen ;)



Höstlöv och fruktskörd

 

Så är vi framme vid den där tiden på året då trädens löv skiftar över i de allra mest fantastiska färger! Jag kan inte nog förundras över naturens skådespel och njuter i stora drag av vackra, klara höstdagar precis lika mycket som en fin sommardag.

 

I trädgården har vi i år förärats med massor av frukt på både plommon- och äppelträden. Här bakas plommonkaka, kokas marmelad/sylt och chutney på plommon. Snart är det äpplenas tur och då kommer kanel- och kardemummadofterna blandas med äpple och vanilj. Mmm!

 





Kärleksörten börjar också få färg och hasselnötterna hänger vackert på sin buske. Viktoriaplommonen har också underbara färger och äpplena, av sorten Ingrid Marie, hänger förmodligen alldeles för tätt på det lilla trädet med grenar som dignar.

Jag måste säga att jag tycker det har varit en lite märklig period efter semestern. Sommarvarmt länge, inga som helst tankar på höstkläder, inomhusvistelse och tvsoffan. Men nu blev det plötsligt bra mycket mer höst, bara efter en natt med regn och åska.

Och jag känner mig lite av banan, så att säga. Efter att ha gått i sommartempo bra länge kastade jag mig in i att koka höstgryta, baka och koka chutney på en och samma gång. Blandat med fotografering av nya varor till webbutiken och ett försök till matplanering. Ja egentligen hade jag behövt planera tillvaron också lite bättre. För just nu känns det som om jag är lite här och lite där och pysslar med både ditten och datten på en gång - och jag bara avskyr att ha det så!

Jag behöver struktur för att känna att något verkligen blir gjort. Och jag känner att det är en återkommande punkt, jag har skrivit om det här förut. Undrar varför jag har så svårt att hålla mig till god planering när det gäller mig själv och här hemma, när jag är oerhört strukturerad på jobbet? Gång på gång hamnar jag i samma situation ... tror jag vill för mycket.

Måste bestämma mig för vad jag vill helt enkelt. Men enkelt, nej det är det inte!

Kram från mig!