Den 6 februari gav vi oss iväg!
Nu är det dags, nu har jag samlat mig något lite. Tror jag i varje fall:) Men det har varit svårt att komma tillbaka till vardagen efter den här resan! Svårt på ett sätt som jag aldrig upplevt förut - tidsomställning, äventyret, familjens gemenskap på ett härligt vis, alla intrycken som ska bearbetas och det känns som om en del av mig fortfarande är kvar på andra sidan Atlanten. Åtminstone en del av mina tankar ...
Nu ska jag försöka dela med mig av det vi upplevt, om det är någon som är intresserad. Inläggen här blir en sammanfattning av min dagbok, en del reflektioner, och naturligtvis ska jag inte trötta ut er med alldeles för mycket ord. Men än så länge är allt så färskt i minnet och det är svårt att göra mig kortfattad, jag vill ju ha med allt så att vi inte glömmer bort:) Det här skrivs lika mycket för oss själva, precis som mycket annat här på bloggen. Ni får sålla eller bara kika på bilderna. Håll tillgodo!
Vi flög från Kastrup till Orlando, med byte i Frankfurt. Allt flöt på som det skulle, inga förseningar men naturligtvis var anspänningen stor. Det var första gången långflyg för hela familjen och som alltid när jag ska ut och flyga så är jag lite mer än lovligt nervös! Men det gick fint, lite som att åka buss faktiskt - lite skumpigt emellanåt och ett konstant ganska högt, brusande ljud. Ingen sömn att skryta om. En galen luftgrop när vi gick in för landning i Orlando, men annars ganska ok. Såg absolut betydligt skönare ut i business class (klart man behövde passera dessa platser!), men vi har lite andra prioriteringar vad gäller pengar ;)
Glada i hågen över att allt gått så smidigt traskade vi av planet och genom långa gångar mot passkontrollen. Intet ont anande anlände vi till en hall ... som var smockfull med folk! Lite drygt 1,5 timme senare kunde vi lämna våra fingeravtryck, få våra stämplar i passen och gå och hämta våra väskor. För att sedan hamna i en ny kö och visa passen ytterligare en gång. Vårt första möte med amerikanarnas fantastiska förmåga att få folk att köa på ett snyggt och lydigt sätt. Det blev ytterligare en kö när vi skulle hämta ut hyrbilen, så först tre timmar efter landning kunde vi lämna Orlandos flygplats!
Då skulle vi bara trilskas lite med gps'en, förstå vilken fil den menade att vi skulle köra i (av alla fyrtioåtta som bredde ut sig alldeles utanför hyrbilsutlämningen!) och sedan ta oss in till hotellet i Lake Buena Vista, Orlando. Jo, jo gissa om vi var lite omtumlade när vi kom till hotellet. Men vi hade hittat ett bra ställe, fint rum och skapligt med plats. Hungriga, sådär vid halv tolv på kvällen? Waffle House låg mitt emot hotellet så nu släppte alla hämningar och det blev våfflor och Coca cola:) Och vi som trodde vi skulle sova som små grisar, efter alla dessa vakna timmar när vi dessutom förlängt dygnet med sex timmar! Kanske inte så konstigt att vi vaknade efter ca 4,5 timmar och inte kunde somna om, efter den menyn.
Det var bara att köra igång, dusch, frukostbuffé på hotellet var praktiskt första morgonen och sen blev det faktiskt shopping på första outlet-stället efter en tur på International Drive. Vädret lämpade sig nämligen alldeles utmärkt för den här sysselsättningen, mulet och lätt duggregn. Jag är fortfarande imponerad över att vi lyckades med åtta timmars intensivt shoppande! Och återigen, köande (fållor till ibland både provrum och kassor). Ni förstår vilket tålamod mannen min måste ha uppbringat?! Men det kan stärka med lunch på Starbucks förstås:) Och inte var vi i stöt för att gå på någon finare restaurang när vi skulle åka tillbaks till hotellet, nej det blev Taco Bell istället. Vilka jätteportioner, vi tog två till oss tre och det blev ändå över. Två snabbmatställen avklarade på första dagen! Hur ska det här sluta?
Vi knoppade in före halv tio, kanske inte så konstigt:) Lördag morgon intog vi klassisk amerikansk frukost på Waffle House, fortfarande halvtråkigt väder så vi körde en intensiv shoppingtur på outlet-ställe nr två och sedan gav vi oss av mot Tampa. NHL-biljetter var med i bagaget och vi tog plats i en fullsatt arena och såg Tampa Bay Lightning möta Detroit Red Wings (4-2 till hemmalaget). Vilken upplevelse! Och det säger jag, som inte är någon hockeytok. Stämningen och atmosfären, riktigt, riktigt kul! Det här ångrar vi inte ett smack.
Nu hoppas vi naturligtvis på lite bättre väder, shoppingen är avklarad och det är uteaktiviteter som gäller resterande dagar i Orlando. Fyra nätter kvar innan det bär av mot västkusten, men mycket kvar på agendan.
Nu tror jag det är bäst att vi stoppar för idag. Jag har bildkollage klara och det blir inte lika mycket text, men nu är det dags att börja på fredagsmyset. Mannen min är på väg hem, dottern har kurerat sin förkylning i sängen hela dagen och jag ska försöka få henne att flytta ner till soffan. Själv har jag försökt hålla tyst idag och låtit en något taskig hals vila. Vi fixar lite tacos ikväll och minns jätteportionerna på Taco Bell:)
Ha en mysig fredagskväll!
