fredag, september 30, 2016

Tid och tankar


Så har vi susat genom september och är framme vid sista dagen i månaden. Och här sitter jag och undrar vad som hände på något sätt. Lite koll har jag faktiskt, men onekligen svårt att greppa att tiden går så himla fort. Faktiskt känns det som om jag har tjatat om detta hela året, i de få inlägg jag har fått till. Varje gång jag tar mig tid att göra ett inlägg blir jag lika glad, lika tillfreds med att få skriva några rader och reflektera över dagarna och inslag i våra liv som gör just livet till livet.

Kanske har min frånvaro här på bloggen att göra med att delar av vårt hem har varit, och är återigen, upp och ner eller i varje fall ganska oanvändbara. Sedan årsskiftet har nytt rum till dottern och nytt badrum tagit form, ja faktiskt en nästan helt ny ovanvåning med nytt kontor/hobbyrum och ordentliga garderober samt en jättefin läshörna renoverats fram. Det är bara vårt sovrum som inte rörts denna gång, men det är inte så länge sedan det fick ett ansiktslyft. Däremot har vår klädkammare fått en ordentlig "make over". Många beslut har behövt fattas innan varje steg kan slutföras och även om det är kärt besvär så tar det energi från en massa andra saker.
Just nu har vi ett "tomrum" där badrummet på bottenvåningen funnits. Totalrensat på sitt innehåll och golvet bilat för att lämna plats åt rörläggaren att dra om rör och avlopp och sånt som de gör bäst. Det kommer lite annan proffshjälp också, men i övrigt är det händige mannen min som kämpar på och gör allt själv. Och så försöker jag hjälpa till där det går, men det blir mest marktjänst - måltider, hålla resten av huset någorlunda i ordning och så där ni vet. Erbjuder en kaffepaus och så. Livets nödvändigheter så att säga.

Tid har faktiskt lagts på annat också, små turer med cabben, bilträffar, herrgårdsövernattning, konsert och barnevenemang i amfiteatern samt andra små sociala evenemang. Grillkvällar här hemma, trädgårdsarbete och så då jobb förstås. Semestern varar ju tyvärr inte i all evighet. Dessutom har jag fått utökat min tjänst lite och det är klart att det gör på sig både tidsmässigt och tar på energin. Att det dessutom har varit alldeles för mycket som legat på hög och väntat har gjort att det samlats extratimmar också för min del, men det kan vara välkommet att ta någon extra ledig dag i höst istället.

Datortid här hemma har inte varit högprioriterat så att säga. Så även om kameran varit med i många sammanhang och det finns bilder på minneskorten som mycket väl hade kunnat ta plats här inne så har inte den där rätta känslan infunnit sig. Lite ledsamt eftersom jag tycker det är roligt att hålla lite kontakt med er bloggvänner jag har hunnit skaffa och samtidigt ha en dagbok att gå tillbaka till. Och hur tokigt det än låter så har jag nog behövt vila från all inspiration som blommar i de bloggar jag kikar in hos. Även om jag innerst inne vet att jag varken behöver göra, skaffa, uppleva eller resa till allt det som poppar upp hos er så matas det på något sätt fullt i hjärnan. Och krockar med både den verklighet jag själv lever i och den som omger oss därute med alla katastrofer och orättvisor som drabbar människor världen över.

I mitt huvud har det därför snurrat många tankar kring hur jag kan strukturera upp mig lite bättre. Mellan min verklighet med nära och kära, mig själv, hem, jobb, min bloggbubbla med den "feelgood" känsla jag vill ha och ett förhållningssätt till allt som händer i världen. En ekvation som inte riktigt gått ihop för min del, enkelt uttryckt. Ändå känner jag nu när jag sitter här och skriver att det, som vanligt, lossnar en hel del när jag börjar skriva. När jag börjar bena upp saker i text och låter orden springa fram genom tangenttryckningar. Anteckningsboken ska också få följa med mig lite mer framöver. Några små steg i taget och genast känns det mycket bättre.

Det är med viss bävan jag tar ett grepp här inne på bloggen, jag tar bort min blogglista. Inte för att jag på något vis ogillar alla de bloggar som finns där, utan för att jag tokgillar de flesta och det tar självklart alldeles för lång tid att läsa alla hela tiden. Ni finns ju kvar hos mig ändå, men jag behöver lite lugn och ro och inte utsätta mig själv för lockelsen att kika in hos er dagligen. Det låter kanske heltokigt för er, men jag behöver prova att ändra mitt förhållningssätt till bloggandet. Framöver kikar jag in hos er på samma sätt som när jag unnar mig ett nytt och glossigt magasin med heminredning, mode, mat eller livsstil. En lugn stund med en kopp te och tid avsatt för att göra just inget annat.

På återseende kära bloggvänner<3


2 kommentarer:

  1. Exakt så känner jag också...det får bli ett kravlöst bloggande framöver och det känns bra. Bara när man har tid...
    Alltid kul att kika in till dig!
    Kram från Titti

    SvaraRadera
  2. Kram på dig du kloka och fina.♥ Vad bra att du lyssnar på kropp och knopp och gör det som känns bäst för dig vännen. Det som ger dig energi och en skön känsla. Jag tror att vi alla behöver hitta vår egen form då det gäller bloggande och sociala medier i allmänhet. Det finns inga rätt eller fel utan var och en måste hitta det som funkar just här och nu. Vi har väl aldrig någonsin levt i ett samhälle där vi både utsätts och utsätter oss själva för ett sådant enormt och ständigt flöde av information och intryck. Härligt på många sätt men det kan också bli för mycket av det goda. Själv känner jag att jag ibland behöver ta ett steg tillbaka. Skala av och sålla. Sakta ner farten istället för att låta hjulet snurra fortare. Och precis som du skriver så har min vandring i bloggvärlden gått från att vara något som var dagligt till att bli färre guldstunder då jag i lugn och ro sitter och njuter av härliga blogginlägg. Tar mig tid att läsa ordentligt och njuta av vackra bilder. Likaså mitt eget bloggande har gått från något dagligt till något mer oregelbundet. För det är så mitt liv ser ut just nu. Och det känns bra. Dessutom märker jag att jag genom att ta ett steg tillbaka också hittat tillbaka till glädjen och inspirationen jag kände då jag en gång började blogga.
    Det är alltid lika härligt att kika in här hos dig vännen och fortsätt du blogga precis som du gör. Med ditt stora vara hjärta.♥

    Var rädd om dig Suz och ha en fin vecka.

    Stor varm höstkram till dig och familjen♥

    SvaraRadera

Tack för din kommentar! Jättekul att du tittade in här hos mig, hoppas du återvänder:) Kram Suz