Måndagsterapi och listor

Förra måndagen hade vi "terapi" på jobbet, min kollega och jag. En stunds avkoppling när vi satte hyacinter i muggar och tillverkade våra egna dekorationer av rostfri svetstråd. Jobbar man i ett företag som säljer järnvaror så gör man;) Idag fick jag sätta stödpinnar till blomstänglarna, men nu får vi åtminstone njuta av de vackra blommorna innan vi går på lite skön julledighet<3

I mitt inlägg igår lovade jag mig själv att prioritera hårdare bland allt jag vill och att vara ordentligt närvarande i mina göranden. Och min första punkt blir några nya listor. "A fresh start" så att säga.

Först en lista fritt ur mina tankar, från och med skrivande stund. Med allt som dyker upp, allt som ligger och skvalpar runt och pockar på uppmärksamhet. Denna lista behöver brytas ned i olika delar.

En långtidslista som löper mer årsvis, kanske en femårsplan kunde vara lämplig. Det skadar inte att fundera i ett längre perspektiv ibland för att få en överblick över prioriteringar i livet och hur vi når de mål vi sätter upp för oss själva. Även om vi inte ska vänta eller skjuta upp saker vi vill göra så kan vi ju rimligen inte göra allt på en gång.

En lista för ett något längre perspektiv men ändå mer kortsiktig och omedelbar, en typ av månadsplan. Mer övergripande mål och plan för hur jag kan nå dit jag vill. Här behöver jag verkligen lära mig att inte vara en sådan obotlig tidsoptimist. Lära mig att fokusera på det jag verkligen vill och ge sjutton i resten. Inte påbörja tusen saker utan istället ge mig själv möjlighet att påbörja OCH avsluta uppgifter. Eller rota nya vanor. Hellre ge uppgifter en längre tidsplan och ge varje sak en rättvis chans. På denna lista lär väl också en del renovering dyka upp, vi är ju inte i mål riktigt än.

En lista för kortsiktiga saker, en del måsten och viktigare saker som inte får glömmas bort och naturligtvis även en del roliga punkter. Sånt som kan planeras in den närmsta veckan. Och brytas ner i dagspunkter. Mitt mål blir att utvärdera och uppdatera denna lista varje vecka, åtminstone tills jag lärt mig vikten av en god och rimlig planering och även här slutar vara en tidsoptimist. En sådan här lista har jag alltid på jobbet, men slarvat bra länge med att göra hemma och för fritiden.

Tänker inte vänta på det nya året, jag börjar direkt! Det är bara att inse - jag är en listmänniska. Och även i detta ämne hade min fina vän en vettig synpunkt - sätt bara upp en sak på listan en dag. Och känn hur nöjd du kan vara när du bockar av denna enda sak. Ibland behövs inte mer.

Ha en fin vecka<3

Tänk att det har gått ett helt år!

Det verkar inte som om det är meningen att jag ska få in ett blogginlägg ikväll! Texten hoppar och försvinner, bilder flyttar sig ... riktigt ledsen över att en fin text gått förlorad. Nu vet jag inte om jag ens orkar lägga någon energi på att skriva om, det blir inte detsamma.

Men i varje fall, kortfattat - tänk att det gått ett helt år sedan vi var på Gran Canaria och firade min pappas 75-årsdag! Det var inte alls fel att byta höstrusk mot solsken och skön samvaro med familjen.

Så mycket mys med poolhäng, solnedgångar, skumpa, god mat och födelsedagsfirande i bergen! Kan göras om precis när som:) Stort grattis på födelsedagen idag också pappa - vi ses imorgon!

Sen hade jag skrivit ihop en fin text om att behöva göra val, att man inte kan göra allt man vill i livet på en gång och precis när man behagar och att det finns något fint i detta som gör att tacksamheten stannar kvar i våra liv. Men jag tänker inte ge mig på att skriva om hela den texten för det kom rakt ur hjärtat och sånt rasslar inte fram på beställning och i repris hur som helst. I varje fall fungerar inte jag på det sättet.

Därför blir det bara kort och gott ett tips om att hänga på "Trettio Tacksamma Dagar", en utmaning jag gått med i som varar under november månad. Monnah skriver såhär på sin Facebooksida "Att medvetandegöra sig om vad man har att vara tacksam för i vardagen kan göra skillnad mellan att ha ett liv som suger och ett som är underbart." Klicka på hennes namn här ovan om du vill kika in på hennes blogg eller sök på "Trettio Tacksamma Dagar" om du vill hänga med i hennes novemberutmaning på Facebook. Eller utmana dig själv bara genom att varje dag i november skriva ner en eller ett par saker som du är tacksam för.

Jag känner redan att jag mår gott av att stanna upp i vardagen och tänka efter en aning. Att lära mig fånga tanken på vad jag är tacksam över. Det kan vara små ögonblick eller stora saker. Oavsett så gör det gott att få landa i tacksamhet. Det gör mig ödmjuk inför livet jag lever här och nu.

Det är knappt att jag vågar trycka på enter-tangenten i rädsla för att allt ska försvinna igen. Men jag får chansa. Jag har sparat extra många gånger nu. Det går nog vägen den här gången och då blir jag tacksam för en sak till idag<3

Tacksam för alla bloggvänner också<3

Ha det fint!

Tid och tankar

Så har vi susat genom september och är framme vid sista dagen i månaden. Och här sitter jag och undrar vad som hände på något sätt. Lite koll har jag faktiskt, men onekligen svårt att greppa att tiden går så himla fort. Faktiskt känns det som om jag har tjatat om detta hela året, i de få inlägg jag har fått till. Varje gång jag tar mig tid att göra ett inlägg blir jag lika glad, lika tillfreds med att få skriva några rader och reflektera över dagarna och inslag i våra liv som gör just livet till livet.

Kanske har min frånvaro här på bloggen att göra med att delar av vårt hem har varit, och är återigen, upp och ner eller i varje fall ganska oanvändbara. Sedan årsskiftet har nytt rum till dottern och nytt badrum tagit form, ja faktiskt en nästan helt ny ovanvåning med nytt kontor/hobbyrum och ordentliga garderober samt en jättefin läshörna renoverats fram. Det är bara vårt sovrum som inte rörts denna gång, men det är inte så länge sedan det fick ett ansiktslyft. Däremot har vår klädkammare fått en ordentlig "make over". Många beslut har behövt fattas innan varje steg kan slutföras och även om det är kärt besvär så tar det energi från en massa andra saker.

Just nu har vi ett "tomrum" där badrummet på bottenvåningen funnits. Totalrensat på sitt innehåll och golvet bilat för att lämna plats åt rörläggaren att dra om rör och avlopp och sånt som de gör bäst. Det kommer lite annan proffshjälp också, men i övrigt är det händige mannen min som kämpar på och gör allt själv. Och så försöker jag hjälpa till där det går, men det blir mest marktjänst - måltider, hålla resten av huset någorlunda i ordning och så där ni vet. Erbjuder en kaffepaus och så. Livets nödvändigheter så att säga.

Tid har faktiskt lagts på annat också, små turer med cabben, bilträffar, herrgårdsövernattning, konsert och barnevenemang i amfiteatern samt andra små sociala evenemang. Grillkvällar här hemma, trädgårdsarbete och så då jobb förstås. Semestern varar ju tyvärr inte i all evighet. Dessutom har jag fått utökat min tjänst lite och det är klart att det gör på sig både tidsmässigt och tar på energin. Att det dessutom har varit alldeles för mycket som legat på hög och väntat har gjort att det samlats extratimmar också för min del, men det kan vara välkommet att ta någon extra ledig dag i höst istället.

Datortid här hemma har inte varit högprioriterat så att säga. Så även om kameran varit med i många sammanhang och det finns bilder på minneskorten som mycket väl hade kunnat ta plats här inne så har inte den där rätta känslan infunnit sig. Lite ledsamt eftersom jag tycker det är roligt att hålla lite kontakt med er bloggvänner jag har hunnit skaffa och samtidigt ha en dagbok att gå tillbaka till. Och hur tokigt det än låter så har jag nog behövt vila från all inspiration som blommar i de bloggar jag kikar in hos. Även om jag innerst inne vet att jag varken behöver göra, skaffa, uppleva eller resa till allt det som poppar upp hos er så matas det på något sätt fullt i hjärnan. Och krockar med både den verklighet jag själv lever i och den som omger oss därute med alla katastrofer och orättvisor som drabbar människor världen över.

I mitt huvud har det därför snurrat många tankar kring hur jag kan strukturera upp mig lite bättre. Mellan min verklighet med nära och kära, mig själv, hem, jobb, min bloggbubbla med den "feelgood" känsla jag vill ha och ett förhållningssätt till allt som händer i världen. En ekvation som inte riktigt gått ihop för min del, enkelt uttryckt. Ändå känner jag nu när jag sitter här och skriver att det, som vanligt, lossnar en hel del när jag börjar skriva. När jag börjar bena upp saker i text och låter orden springa fram genom tangenttryckningar. Anteckningsboken ska också få följa med mig lite mer framöver. Några små steg i taget och genast känns det mycket bättre.

Det är med viss bävan jag tar ett grepp här inne på bloggen, jag tar bort min blogglista. Inte för att jag på något vis ogillar alla de bloggar som finns där, utan för att jag tokgillar de flesta och det tar självklart alldeles för lång tid att läsa alla hela tiden. Ni finns ju kvar hos mig ändå, men jag behöver lite lugn och ro och inte utsätta mig själv för lockelsen att kika in hos er dagligen. Det låter kanske heltokigt för er, men jag behöver prova att ändra mitt förhållningssätt till bloggandet. Framöver kikar jag in hos er på samma sätt som när jag unnar mig ett nytt och glossigt magasin med heminredning, mode, mat eller livsstil. En lugn stund med en kopp te och tid avsatt för att göra just inget annat.

På återseende kära bloggvänner<3

Planering och prioritering... jo, pyttsan!

 

Enligt mitt instagrambidrag i morse så skulle min dag innehålla både tvätt, ekonomi, skattedeklaration, bakning och motionspass. Men börja lugnt med magasin, blogg och te i mängder. Prioritera mysiga saker först.

 

Hur långt höll det? Härlig hemmaplanering och kunna styra min tid helt och hållet ... jo, pyttsan! Jag har inga problem längre med att planeringen sällan håller på jobbet, det kommer alltid något på som ställer till tidsaspekten och får schemat att brista. Men hemma?! Skulle jag inte ens kunna styra min tid där. Inte idag i varje fall.

 

Vad hände då? Jo, som vanligt brast min ambition att göra mysiga saker först. Jag drack upp mitt te och bläddrade en stund i det ena magasinet, men sedan föll jag tillbaka i gamla mönster. Få gjort det tråkiga först och sedan kunna sätta mig ner och slappna av. Bra på sätt och vis, men ofta hinner jag inte med det  där mysiga.

 

Tvättmaskinen har gått varm idag, så check på det. Privatekonomin - check. Skattedeklarationen - check. Men bokföringsprogrammet hade vissa begränsningar som jag inte räknat med, gratisprogram så inget att orda om egentligen men att få till det som jag ville var inte helt enkelt. Och före det hade datorn uppdaterat sig och något hade hänt med skärminställningarna så att det var nästan omöjligt att läsa texten ens och färgerna var urkonstiga! Tur att dottern kom med en hjälpande hand på den biten. Men bokföringen fick jag klara själv och när jag äntligen var klar var klockan alldeles för mycket för att hinna med vare sig något mys, blogg eller bak. Men nu är det ordning på torpet med alla papper, balanser och bokslut samt nytt år snyggt ordnat. Så check på det:)

 

Dottern hade bokat in oss på ett step-up-pass idag (!) och lite mat behövde vi ju få oss innan. Troligtvis var det precis vad jag behövde efter dagens slita-mitt-hår-uppdrag vid datorn. En rejäl genomkörare för både kropp och knopp. Och jag som inte kört något sådant pass på säkert tjugo år:) Koordination och tempo, steg upp och ner och hit och dit. Det gäller att hålla tungan rätt i mun. Men oj vad roligt det var! Svetten rann, stegen blev inte alltid rätt och jag såg nog ganska rolig ut men rejält med motion fick jag. Och vips var timmen slut, vi gick till och med lite på övertid! Så motionspass - check.

 

Nu har jag ju förmånen att vara ledig imorgon också så det ska nog få rum både lite avkoppling och bakning. Mina svärföräldrar kommer hit imorgon på en bit mat och för att fira dottern lite i efterskott så lite gott ska jag nog få till;) Det blir prioritering på gott imorgon, städningen blir på låg nivå:)

 

Och blogginlägg fick jag ju också till, men tyvärr ingen surfrunda hos er alla fina bloggvänner därute. Jag längtar verkligen efter att uppdatera mig hos er, det var så länge sedan! Men det kommer, nu är jag ju klar med en massa måste-saker som jag haft som ett grått moln över mig.

 

En fin kommande fredag till er<3



Triss

Triss

 

Det är veckans bloggutmaning hos Tatjanis.

Och här kommer vår lilla familjetriss.

Julkort à la 2015.

Ursäkta bildkvalitén men det var inte prio ett idag.

 

Ha en mysig lördagskväll<3

Och STORT GRATTIS till vår fina dotter!

1000 ...

 



Jag har grubblat några dagar på hur detta inlägg skulle se ut. Funderat på om jag skulle göra något speciellt av att det är inlägg nummer ettusen. Men min lilla blogg har alltid spretat både hit och dit och då får detta inlägg också göra precis det - spreta åt alla håll.

 

Bara det faktum att jag sitter här och skriver på det tusende inlägget tycker jag känns märkligt. När jag började blogga tänkte jag aldrig att det skulle vara någon längre tid och nu börjar jag närma mig fem år! Kanske inte så många inlägg under dessa år, men jag skriver när andan faller på och när det känns roligt eller som en välbehövlig paus.

 

Jag ska inte rangordna något men vill ändå orda lite om allt det mysiga som bloggen gett mig. Att jag mött nya vänskaper genom bloggen, både härliga männsikor som jag träffat i verkligheten och några som jag ännu inte haft nöjet att träffa men som jag försöker hålla kontakten med via våra bloggar. Att jag får skriva några rader då och då, ibland längre texter (som mannen min inte orkar läsa och kanske är det några fler;)). Och att jag då och då får lust att greppa kameran för att ha några fina bilder att lägga in här. Men på sistone har det även blivit bilderna från Instagram. Att det blir en hel del "feelgood"-tankar, citat och andra små saker. Det där som är Var Dags Saker ...

 

Att det blev en bild på månen idag är helt enkelt för att jag råkade fånga den häromdagen. Nästan full. Bara sådär och med ett flygplan rakt ovanför. Ni som hängt med här ett tag vet ju att jag och fullmånen inte är så mycket kompisar. Den är ju väldigt vacker, men ger mig orolig sömn, lite dåligt humör och en massa värk i kroppen. Men jag lär mig gilla läget och försöker att göra det bästa av situationen. Inte för mycket i kalendern och försöker vara lite snäll mot mig själv och min omgivning.

 

Tyvärr visar inte bilden den vackra rimfrosten på träden. Vilken vintervecka vi har fått njuta av i Skåne! Tyvärr är det tö idag och kommande vecka ser inte så trevlig ut. Men har det väl börjat töa är det lika bra att det fortsätter så att allt blask försvinner. Sen kan det gärna få dyka upp lite mer frost och hög luft för min del. De här soliga dagarna har sannerligen gett energi.

 

Det var mitt tusende inlägg. Vet inte hur många fler det blir, men jag tänker inte lägga av än i varje fall. Hoppas ni har lust att fortsätta kika in här. Jag gillar att ni hänger här ibland och kanske också ger ett litet avtryck<3

 

 

Nog kan vi hurra för bloggen idag,

hipp, hipp, hurra<3





Lite nytt på bordet

 

Ett vackert doftljus som jag fick av en kär vän i höstas

har fått pryda bordet tillsamman med några rosa tulpaner.

 

Det funkade även fint tillsammans med ljusslingan i koppar

som jag dekorerade bordet med i mellandagarna.

Och det doftar härligt! Precis sådär lagom;)

Faktiskt precis en doft som ofta slog oss i London,

mig och dottern min. Något inslag av god herrparfym och storstad.

 

Och så lite nygammalt med skifferbrickan och snäckorna från Florida

tillsammans med ett par batteriljus.

 

Ny vecka och nya tag.

Och lite nya rutiner hemma hos oss nu när dottern vår kommer studsa mellan två orter under vårterminen och plugga deltid. Spännande och förhoppningsvis givande.

 

Ha en härlig start på veckan!

 

Återblick och framtidsplaner

 

För lite mer än ett år sedan blev jag övertalad av dottern min att börja med Instagram. Kanske har det varit orsaken till att jag bloggat mindre, kanske inte. Ett antal bilder har det i varje fall blivit och jag tänkte ta tillfället i akt att återblicka och visa mina egna favoriter. Här ovan ser ni min passion för att försöka fånga det vackra ljuset på himlen olika tider på dygnet och i olika väder.

 

Jag har observerat att många nu lägger ut sina "bästa" nio bilder på Instagram, det vill säga bilderna med mest "likes". För min egen del känns det lite knasigt eftersom jag oftast inte har så många hjärtan på mina inlägg, som mest tror jag det varit 24 eller 27 (och det gjorde mig otroligt glad och stolt!) medan det finns de som har tusentals på en och samma bild. Men precis som med bloggen, jag gör inte detta för att jaga följare och "gillningar" (där får var och en avgöra vad som är viktigt för dem själva) utan jag tycker mest det är ett roligt sätt att dela med mig av min vardag. Om inte annat känner jag det nu när jag går tillbaka och gör en återblick.

 

Jag har under året också försökt lära mig olika sätt att hantera bilderna för att åskådliggöra motiven på bästa sätt. Här har vi några höjdpunkter - en vacker gåva från en kär bloggvän, ett roligt besök i Köpenhamn, en trolsk morgon på Sövdesjön, vackra syrener, en ljuvlig sommarmacka, Råbjerg mile, en skön hortensia, Prawn Linguine på Jamie's Italian i London och morgondimma på väg till jobbet.

 

Fler höjdpunkter från 2015, nu i traditionellt Instagramformat. Allt från skogspromenad till mannens nyfångade kräftor, hans födelsedagstårta och vår egna paella i uteköket. Men även vackra trädgårdspromenader och strandbesök. Få stränder slår vår svenska sydkust;) synd bara att det oftast är så himla kallt i vattnet!

 

Mer kul lek med bilderna och några riktiga favoriter här:) Morgonsol både hemma och på Gran Canaria, äpple hemma i trädgården, mat, fika och lakrits och så Sövdesjön och himmel igen samt "Nu är det jul igen". Var har 2015 tagit vägen??? Nu när jag sitter här och går igenom alla bilderna på Instagram kan jag inte förstå att vi snart har 2016 här! Det mesta känns som igår, men ändå inte. Förstår ni vad jag svamlar om? Ena sekunden tänker jag att det inte hänt så mycket under året och i nästa kommer jag ihåg massor med fina saker!

 

Dottern introducerade Studio för mig i höstas och helt plötsligt finns det ännu mer roligt att leka med i bilderna. Små meddelande, symboler, ramar och mycket annat. Lite tidsödande om man inte passar sig, men oj så roligt om man vill koppla av en stund.

 

Jag tror nog att 2016 också kommer att innehålla både blogg och Instagram. Det rör sig om olika sätt att kommunicera. Och bilderna kan ju användas på båda ställena, om jag vill. Kul att dela bilder med vänner både när och fjärran. Kanske blir inte flödet större än i år, det får framtiden utvisa.

 

Vilka mål tänker ni sätta upp för nästa år? Jag grunnar fortfarande på mina. Känner att det här året mest har passerat på något sätt. Det har varit många roliga händelser men jag har liksom inte fått saker ordentligt ur händerna som jag satt mig för att klara av. Det räcker inte att planera, jag måste hålla mig till planen också. Rimlig nivå, små delmål och belöningar. Vara här och nu och inte glömma att sätta guldkant på vardagen, kunna improvisera och slappna av. Det tar sig, tänker skriva ett inlägg i början av nästa år för att göra det riktigt klart för mig själv;)

 

Än så länge nöjer vi oss med återblick, den här gången med Instagram. Och återblick är ju temat hos Tatjanis och #decemberutamningextraalt. Imorgon blir det årskrönika för bloggen.

 

Önskar er en god 30 december<3



Hemlagat och klassiker

 

Ska jag nu tjata om chokladkolan igen!:) Jodå, men det har ju blivit en klassiker hemma hos oss. Så mitt bidrag i #decemberutmaningextraallt hos Tatjanis blir allt chokladkolan, i temat klassiker! Som ni hittar receptet till här. Och jag kan berätta att de är så gott som slut redan så det blir nog till att koka en ny omgång:)

 

Nu har vi firat julen i dagarna tre och idag blir det sannerligen pyjamasdag här hemma. Det verkar ju passa rent vädermässigt, med regnet strilande utanför fönstret. Och hur mysigt det än varit (och det har det verkligen varit, alla tre dagarna - stort TACK till er alla), både hos mina föräldrar, hos mina svärföräldrar och hos våra kompisar - idag är det stora "slappedagen" hos oss! Kanske blir det någon mysig film, något spel eller så kommer det fram ett pussel. Tända ljus, lugn och stillhet, en stund med en bok eller bara vila och njuta. Skulle tro att det blir en skinkmacka eller två också;) Och fika.

 

 

Veckan före jul tog jag en bakdag i köket och provade då också Dumlesnitten som synts på en del bloggar. Jag älskar ju Dumle så varför inte liksom ... men jag undras tro om de ska vara så möra och mjuka att de faller sönder? Flöt ut som sjutton gjorde de och två längder täckte nästan hela plåten! Men goda är de, även om de är ganska jobbiga att äta. Provar kanske göra dem en gång till, men då ska jag inte platta ut dem lika mycket och låta dem gå en stund längre så att det knäckiga kommer fram ännu mer.

 

 

Lite av en klassiker hos oss är nog också vörtbrödet. Ingen jul utan skinksmörgåsar! Och visst är det extra mysigt med hembakt bröd. I varje fall om man, som jag, tycker det är roligt att baka. Jag tycker överlag att det alltid är något extra med allt som är hemlagat. Ingredienserna är kända, inga konstiga tillsatser och det är oftast tillagat med kärlek. Men med det sagt vill jag ändå inte lägga några pekpinnar, ibland kör vi hemlagat och ibland blir det färdigköpt. När tiden och viljan finns är det kul att gå loss i köket, men ibland behöver vi ta snabba genvägar och då gör jag det med gott samvete.

 

Ha nu en riktigt god fortsättning på julen, alla fina som kikar in här<3 Ni ska veta att jag tycker det är så roligt att ni läser här hos mig ibland, lämnar en liten hälsning då och då och jag hoppas att ni stannar kvar även om det ibland blir lite längre mellan inläggen.

Ni värmer mitt hjärta<3

 

En fin lördag och Annandag Jul till er<3



 

Julshopping, fika och koka kola

 

I veckan kokte vi kola som fick stelna på en saltsten från Himalaya. Mumsigt, inte jättesalt eftersom kolan var så söt. Hälften av kolorna fick torkade blåbär och lufttorkade jordgubbar som dekor.

 

Vi fick den fina saltstenen i present av mina svärföräldrar. Bara sådär fick vi present. Självklart blev vi glatt överraskade! Tack goa ni, så roligt att prova nya saker i köket:) Vi tar med lite smakprov i julhelgen. Och framöver ska vi prova fler sätt att använda stenen.

 

Hur går det med julshoppingen för er därute? Här blev det den traditionella turen med mannen min i fredags. Och som vanligt stupade vi i soffan på kvällen, efter en heldag med lååång fika och lite julklappsinköp. Mannen min gjorde dessutom lite klädinköp. Det brukar bli så. När det är meningen att man ska hitta saker till andra hittar man mest till sig själv;)

 

I helgen har vi varit och hälsat på dotterns pojkvän i Växjö. Roligt när ungdomarna vill hänga med oss, fika och äta gott. Promenerat i Växjö och kikat lite i butiker. Så även helgen har bestått av shopping men det blev mest till hemmet och oss själva:) Visst är det så att man aldrig kan få för många ljuslyktor ... jag vet, men ibland behöver man skämma bort sig lite<3

 

Och så var det där med fotoutmaningarna! Jag hade ambitionen att bidra både hos Vänner emellan och i decemberutamaningextraallt hos Tatjanis samt hos Fröken Foto. Men tiden ville annat och jag har varken hunnit leta favoritbilder eller tänka ut några fina nya bilder.

 

Jag känner att jag prioriterar verkliga livet just nu och låter bloggen vila ganska mycket emellanåt. Därmed också fotoutmaningar, tyvärr. Men jag vill ändå tacka för fina kontakter jag fått genom att vara med i fotoutmaningarna. Ett extra stort tack till Maria och Kristina som nu avslutar sin utmaning - jag kommer fortsätta kika in hos er även utan utmaningen:) Och hos Tatjanis och Fröken Foto kan det tänkas att det dyker upp något bidrag framöver;)

 

Ha en fin julvecka finingar<3



PS. Undrar varför blogger måste bråka med mig och inte låta mig ha vänsterställd text?

Tankar om glädje en tidig morgon

 

Jag sitter här en tidig morgon och funderar över ordet glädje som är dagens tema i Decemberutmaningenextraallt hos Tatjanis. Mitt i julhetsen förväntas vi definitivt känna glädje. Förväntansfulla och med fulltecknad kalender, alla julklappar på plats.

 

Men när det kommer in förväntningar i bilden så ställer det ofta till det för mig. Då faller jag lätt in i någon slags loop där det glada och förväntansfulla istället blir till krav och måsten. När det gäller julen så har jag alltid gillat pysslet, förberedelserna, bak, göra det mysigt och annat. Och jag har alltid haft svårt att sätta gränser, vill för mycket och har höga ambitioner och lång lista. Som tur är har jag bättrat mig och inser mina begränsningar. Lägger band på mig helt enkelt.

 

Ända sedan min farfar blev sjuk och dog vid juletid har det dessutom funnits något i mitt sinne som håller mig tillbaka. Något som gör att jag aldrig riktigt kan slappna av i den där förväntansfulla känslan av glädje. Att se fram emot och förvänta mig en julhelg full av mys och samvaro blev svårt, då för många år sedan. Den känslan finns där och jag har svårt att skaka den av mig.

 

När sedan världen ser ut som den gör, med händelser som skakar om oss ideligen och på andra plan hör vi släkt och vänner drabbas av diverse hårda slag - då är det kanske inte så konstigt att julglädjen inte riktigt vill infinna sig. Att julklappstankarna känns mindre betydelsefulla och vad som finns på julbordet inte har så stor betydelse. Huvudsaken är att vi får känna glädjen av att vara tillsammans.

 

"Life goes on" sägs det och visst är det så. Jag väljer därför att försöka tänka på att se glädje i det lilla och vardagliga. Som morgonljuset på väg till jobbet en dag i höstas. Tända adventsljusen och njuta en stund tillsammans av lugnet. Glädjas åt en lördagskväll tillsamman med mina kollegor vid ett finstämt julbord hemma hos chefen med familj och där alla respektive och barnen var med och gjorde det till en fin kväll. Läsa nya inlägg från fina bloggvänner och se att de håller modet uppe oavsett vad de kämpar med. En stund med vänner. Att jag sålde nästan alla mina kort på julmarknaden:) Att en hel del kikade på dotterns foto och berömde henne:) Att jag säger nej till julstress i år.

 

Det finns mycket vi kan glädjas åt. Och gör vi det för de små sakerna i livet blir varje dag ett guldkorn<3 Jag vet att det ibland kommer dagar då vi helst bara vill dra något gammalt över oss och gå och gömma oss, men det är också tillåtet. Livet är en berg- och dalbana, det bjuder inte bara på glädje.

 

Önskar er en fin tisdag<3





Fina stunder

 

Vi har haft lyckan att få spendera flera fina stunder med vänner de senaste dagarna. Sånt som värmer ända in i hjärteroten. Alltid! Inte bara när världen känns upp och ner.

 

I söndags var vi i Höganäs och åt en härlig brunch i Saluhallen med fina vännerna Lotta och Magnus. Jag är så glad att jag började blogga för en del år sedan och hittade Lotta där! Det är stort varje gång vi finner nya vänner, hittar människor som på något sätt känns på samma våglängd och när samtalsämnena studsar runt i allt mellan himmel och jord.

 



 

Vi passade på att strosa runt och insupa atmosfären i Saluhallen och de olika butikerna. Där fanns en hel del vill-ha-saker bland inredningsdetaljerna, men de passade inte min plånbok direkt. Och i Saluhallen kan jag bara gå runt och njuta av de vackra exponeringarna av alla varor. Dessutom var jag inte helt sugen på att handla något egentligen. Galet mätt efter brunchen och enbart inställd på att kika runt och fotografera lite.

 



 

Men något att sätta upp på önskelistan kanske?

 

I tisdags hade vi förmånen att få lyssna på ett fantastiskt gäng killar som kör en föreställning som heter "Snacka om förändring". Läs mer här. Som stark inledningstalare dyker Olle Jilkén upp på scenen och sedan fortsätter en kväll som vi kommer bära med oss länge! En fullsatt teater i Ystad åker berg- och dalbana mellan skratt från hjärtat och stunder då vi har nära till tårarna. Se den om ni har möjlighet!

 

Bara för att göra veckan lite mer fullspäckad hade vi bjudit in lite vänner till ett litet höstmingel hos oss där vi bjöd på soppa och hembakat bröd och kaka. Det är sånt vi har förmånen att kunna göra när jag har lediga dagar och kan lägga lite tid i köket. Sånt som jag tycker är roligt! Men att samla vänner behöver inte innebära hemlagat, det kan också handla bara om att verkligen träffas och prata bort en torsdagskväll. Känna lite samhörighet och dela några skratt. Nästa gång blir det troligen Soldatens ärtsoppa och punsch eller något annat färdigköpt;)

 

Och igår spenderade dottern och hennes pojkvän kvällen med oss, alltid lika mysigt. En god middag, prat och lite spel. Tända ljus och brasa i spisen, inte fy skam en fredagskväll minsann. Att få stunder med ungdomarna är guld värt.

 

Vad jag inte riktigt räknat med var att dra på mig världens förkylning, så nu ligger jag här i soffan och dricker citronvatten och te hela dagen. Men det kunde varit värre och jag ska inte gnälla, bara kurera mig.

 

Ha en fin lördagskväll och sköt om er<3

 



Möten, vänner och avstånd

 

Vi möter människor i livet,

människor som kommer och går.

Möten som stannar kvar i minnet,

möten som består.

 

Vi har vänner nära och fjärran,

men det är inte avstånden som avgör.

De närmaste vänner kan vara de

som befinner sig längst bort.

 

Det finns vänskap som håller hela livet,

vänskap som rinner ut i sanden,

nyfunnen vänskap och uråldrig vänskap.

Inte heller tidslinjen har betydelse.

 

Vänner kan mötas ofta eller mer sällan,

det kan gå månader mellan möten

och ändå känns det som om det var igår.

Vänskap som består.

 

Vänskap behöver inte mätas, vägas

eller bedömas på något sätt.

Det känns i hjärtat när det är rätt.

 Inga avstånd kan heller skilja äkta vänner åt.

 

Några rader såhär en fredagsmorgon,

med ögonen på ett foto av en knotig gammal bänk.

 

Önskar er en varm, fin och mjuk helg<3

 

Hinna ikapp

 

Det har verkligen rullat på i etthundranittio under maj månad. Dagarna har bara svischat förbi och det är så mycket jag skulle vilja berätta för er.

 

Som att jag fått besked om att mina ögon är oskadda, att jag får fortsätta med dropparna men att jag inte behöver oroa mig än och att det är inte glaukom men jag är ett ovanligt fall och de kan inte riktigt förklara. Men jag kan slappna av och kanske är det därför jag ser allt, verkligen allt, när jag går genom parken som vilar i blomprakt, trots att mina ögon är alldeles dimmiga av bedövningsdroppar och det svider som sjutton. Uppskattar färgexplosionen och det faktum att jag är så glad över att jag har min syn och att jag är priviligierad som får se allt det vackra!

 

Jag vill berätta en gång till om hur vi kämpat med målning, stenar och annat i trädgården. Nästan all fritid har vi lagt där och inte hunnit med så mycket annat. Men det är kul att se förändringen och resultaten när vi jobbar och kommer bara solen och värmen kan vi sitta där i stolarna och njuta:) Och det blir lite bättre läge att fotografera, då blir det bilder.

 

Vi har faktiskt hunnit med att vara iväg och fira lite födelsedagar och vara på fest också, roligheter som också behövs. Umgås, mingla och njuta av god mat - livskvalitet, det är vad det är. Och jag vill få in så mycket av sånt som möjligt.

 

Det är bara det att ibland hopar det sig extra mycket på en gång. Och då har jag behov av att stanna upp och smälta alltihop. Det gör jag idag. Saktar ner, tar en rejäl bloggrunda, gör om lite på bloggen, tänker på bloggvänner och försöker lämna lite hälsningar här och var. Ge lite tillbaka.

 

I söndags kom dottern min med överraskning och vi har kul saker på gång, men mer om det en annan dag. Nu ska jag ha lite lunch i magen och göra mig iordning för en stadsrunda. Månne blir det något fynd när vi får familjerabatt på dotterns jobb idag;) Och så hoppas vi på någon god mat ikväll:)

 

Ha det gott alla fina bloggvänner därute! Och tack för de fina kommentarerna ni lämnar, de värmer ska ni veta och gör mig så glad<3

 

Ha en underbar torsdag!

Porträtt - dagens fotoutmaning

 





Det är fredag och dags för fotoutmaning hos Fröken Foto. Temat för dagen är porträtt och jag bestämde mig för att dottern vår skulle få greppa kameran och göra en insats för sin mamma. Jag bestämde mig för att vara lite modig.

Ni som känner mig lite vet att det här är en stor uppoffring från min sida, att jag ogärna är föremål för exponering av något slag och att jag avskyr att befinna mig i centrum. Jag är ingen avslappnad person då och blir lätt nervös, spänd och snubblar på orden. Och fotogenisk är jag absolut inte (jag har googlat vad det heter på svenska för oftast hör man det franska uttrycket fotogenique och blev lite osäker på stavningen, men tydligen använder vi även det franska ordet ganska ofta, så ...). Men, ibland behöver jag tvinga mig själv till utmaning och i det här forumet har jag hitintills bara mött snälla och trevliga människor och jag får skriva ner det jag vill säga och slipper stå framför alla och hacka fram vad jag vill ha sagt, missa poängen och känna kallsvetten rinna längs ryggraden.

 

 



Nu gillar ju dottern min att sminka också, så där fick det börja. Efter nästan en timme var hon nöjd med resultatet och trots mina protester över markerade ögonbryn (är ju van vid närmast obefintliga!)satte vi igång med fotograferandet. Ljuset är ett klart problem, men den största utmaningen för henne var att försöka fånga mig när jag ser någorlunda normal ut;) Inte lätt kan jag säga, inte lätt!

 

 



En spänd femtioplussare försöker så gott hon kan. Som tur är har jag aldrig drömt om någon modellkarriär utan har istället skytt varje fotograferingstillfälle som pesten. Skolfoto, passfoto, konfirmation och student var en pina när det gällde kameran. Som tur var kändes det bättre med bröllopsfotona, men då var vi ju lite extra piffade:) Nej, någon linslus har jag aldrig varit och kommer aldrig att bli. Men nu har jag och dottern bjussat på lite porträtt av mig ändå. Ett unikt tillfälle som vi kan tacka Malin med Fröken Foto för:) Utan dagens tema - inga bilder på mig!

Fredag - veckans bästa dag?

 



In my mind - fotoutmaning Vänner emellan

Utsikt från badplatsen i vår lilla by

 

Idag är det fotoutmaning hos Maria och Kristina - två tjejer som får igång mina små grå varannan söndag med sin fotoutmaning "Vänner emellan". Idag är temat "In my mind ...".  Ibland är det klurigt med bildidéer och ibland vet jag inte riktigt vad jag ska skriva, oftast går de inte hand i hand.

 

Men jag väljer att spinna vidare på något jag tidigare berört här i bloggen, tankarna kring att dagdrömma eller att leva sin dröm och hur vi kan vända och vrida på det. Hur många gånger har jag inte tänkt under mitt arbetsliv att jag skulle sadla om, göra något annat, kanske utbilda mig på nytt, starta en egen verksamhet. Hur många gånger har jag inte dagdrömt om ett eget café eller bed & breakfast, bokhandel/café eller en liten butik, skriva en bok eller kanske till och med dra igång ett mysigt litet spa!

 

Helst på hemmaplan naturligtvis, där jag trivs så bra. Naturen inpå knuten, solnedgångar vid sjön, sköna kvällar på terrassen, promenader genom byn eller i skogen.

Min lunchmacka i fredags, på hembakt bröd:)

 

Många gånger har vi suttit på café och jag har konstaterat att det vi fått på tallriken kunde jag faktiskt göra minst lika bra, om inte bättre. Misstolka mig inte, jag njuter väldigt av att få åka ut och fika, äta goda luncher och mysa på olika ställen. Och jag vill inte verka självgod när jag skriver så heller, men jag tycker ju att det är så kul att baka och fixa och ibland känner jag verkligen att vissa ställen vi besökt har förlorat sin själ eller kanske aldrig ens haft någon.

De har startat verksamheten för att tjäna pengar, kanske fanns det en eldsjäl från början som ville bjuda på sina härliga skapelser, men någonstans på vägen försvann själen och verkligheten tog över. Så som det oftast blir för att något ska kunna gå runt. Det kan fortfarande vara gott, men det genuina och varma som ligger bakom de ställen där jag känner mig riktigt välkommen och hemma, det har försvunnit. När jag som gäst bara känner mig som ytterligare en inkomstkälla, då är charmen borta.

 



Jag ser vår dotter slita sitt hår emellanåt, att inte veta vad man vill är också svårt och jobbigt och arbetsmarknaden är tuff idag. Verkligheten har kommit ikapp efter skolåren, det är ett slit att jobba, passa tider och vara trevlig mot kolleger och kunder dagarna i ända. Men det kan också vara kul, kreativt och socialt. Eller monotont och bara hårt arbete, vet jag som sommarjobbat i industri med löpande band, städning och betgallring. Det går upp och det går ner, som i livet i stort. Det gäller att hitta balans både på jobbet och på fritiden. Så att vi kan leva gott det liv vi lever.

 

För visst är det så, att oavsett om vi lever vår dröm eller bara gled in på ett yrke sådär på ett bananskal för att det råkade finnas ett ledigt jobb som man fick en gång i tiden och sedan har stannat kvar inom det, så är det en verklighet vi lever i. Med lagar och regler, hårt arbete blandat med glädje över att lyckas uträtta något som vi strävat efter eller en deadline som skulle hållas, med eller utan kolleger och på arbetstider som antingen passar dig som handen i handsken eller som man får kämpa med för att anpassa sig till. Ibland har vi galet mycket att göra och ibland är det lugnare.

 

Jag har suttit med utbildningssajter på skärmen ett antal gånger, men faktiskt sällan eller aldrig funnit ett yrke som jag skulle vilja satsa på att skola om mig för, som stämmer med det liv som jag uppskattar idag. Jag trivs med hyfsat bestämda tider, numera ett jobb som jag oftast kan lämna på skrivbordet och inte ta med mig hem i tankarna och som jag dessutom kan cykla till om andan faller på. Jag är inte främmande för förändring, men just nu tillfreds med att jag kan lägga fritid på sådant som jag gillar ännu mer än mitt yrke. Kanske just för att jag inte jobbar med det.

 

Skriva ligger mig varmt om hjärtat och därför är mina blogginlägg ibland kanske alldeles för långa, som idag, men när jag kommer igång så kan jag inte hejda mig. Men att sitta som copywriter någonstans eller jobba som journalist, kommunikatör eller liknande har aldrig lockat mig. Jag vill skriva om det som berör mig just för stunden eller dikta upp någon story. Så författardrömmen får leva vidare som en dröm, en luddig dröm som får vara mysig att försvinna bort i emellanåt.

 

Att få härja i köket tillhör mina höjdpunkter, men jag vill inte stiga upp klockan två på natten för att baka bröd och bullar klara till försäljning på morgonen. No way, inte min grej hur mycket jag än älskar att baka! Jag vill behålla detta som min hobby, min avkoppling och min möjlighet till lite kreativitet. Där det inte finns så mycket krav inblandat, mer än att familjen och ibland gästerna kanske vill ha måltiden på bordet eller kakan till kaffet utan att behöva vänta alldeles för länge;)

 

Och drömmen om ett bed & breakfast - jag som avskyr att städa, hur kunde jag ens tänka tanken?! Mitt dagliga arbete skulle i många, många år bestå av att bädda, städa och tvätta efter gäster, som förhoppningsvis skulle dyka upp ... jag skulle ju inte ha råd med några anställda på bra länge för att få det att gå runt. Och mina dagar skulle alltså bestå av mestadels arbetsuppgifter som jag idag betraktar som ett nödvändigt ont! Att ta semester själv skulle innebära att stänga verksamheten och inte tjäna en krona och familjen skulle väl aldrig se mig härja i köket längre, för det skulle också bli ett nödvändigt ont till slut. Är det min dröm? Nej, det är nog mest drömmen om att få inreda stället och kanske få höra uppskattning över det, känna mig tillfreds över att ha skapat något men inte att i verkligheten slita med att driva det. Jag känner att priset är för högt, drömmen bleknar.

 

Butiksdrömmen då, bokhandel, inredning, kläder - konsumerar vi inte galet mycket? Och kunderna vill kunna handla nästan dygnet runt så arbetstiderna blir knappt hållbara, hyrorna är skyhöga och du behöver hela tiden förnya sortimentet och det kräver en hög insats som tar lång tid att få tillbaka (jag vet, jag är säkert yrkesskadad som ekonom). Återigen, är arbetsinsatsen verkligen värd det du får tillbaka? Kanske hade det varit det en gång i tiden, men inte längre. Det är skapandet, igångsättandet, visionerna som är lockande - inte verkligheten och vardagen. Jag har jobbat i butik och älskade den kreativa delen, fundera över inköp och själva säljbiten, kommunikationen med kunderna. Men det var många år sedan och det känns som en helt annorlunda värld idag. Men även då avskydde jag arbetstiderna!

 

När dottern surfade kurser i veckan hittade hon flera stycken där hon hojtade till "Är inte detta något för dig, mamma?". Det italienska köket matlagningskurs, mat- och vinkunskap och en onlinekurs där man lärde sig skapa, skriva och publicera recept på nätet ... inga kurser för yrkets skull eller för att skola om sig, utan bara för ren och skär glädje, intresse och att lära sig något nytt. Kanske träffa likasinnade människor och utbyta erfarenheter, precis som vi gör här i bloggvärlden. Jag surfar vidare och hittar mängder med saker som jag skulle vilja lära mig och prova på men absolut inte arbeta med.

 

Vi kan alltid utvecklas på olika sätt, både i arbete och på fritiden. Kanske lever jag min dröm just nu, när jag hinner pyssla med både det ena och det andra bredvid mitt arbete. Ett arbete som visserligen inte var mitt drömyrke en gång i tiden, att sköta ekonomi och administration som anställd, men som ändå stämmer ganska bra med den "ordningsman" jag är, gillar att ha stenkoll på saker, ordning bland papper och pennor, bra på det jag gör efter trettio års erfarenhet. Vissa saker går som på räls och andra behöver jag tänka till och att uppdatera sig ser ju myndigheterna till att vi behöver!

 

Att få vara tillsammans med nära och kära, leva ett gott liv, hitta nya fritidssysselsättningar att utvecklas i och känna mig tillfreds med tillvaron betyder mest för mig. Det här har varit i mina tankar ett bra tag och det är skönt att få sätta det på pränt. Jag har mognat, känner mig trygg i mina val som de ser ut nu men kan ändå vara öppen för förändring. Drömmar finns kvar, men alla behöver inte uppfyllas!

 

Ha en fin söndag<3