Helg igen och tappad struktur

Så var det helg igen och jag upptäcker bilder i mappen som jag tänkt att jag skulle haft med i ett inlägg redan förra helgen eller åtminstone i veckan. Jag vet inte riktigt vad som händer med mig. Jag har helt tappat strukturen och dagarna bara springer förbi utan att någon som helst plan håller. Om det ens finns en plan! Det är nämligen inte heller helt säkert alltid.

Jag som alltid varit så strukturerad, åtminstone haft en lista och en tänkt plan. Det senaste året har det bara skett vid några tillfällen. Resterande tid kan jag i för sig kanske skylla på renovering, jobb, fullmåne, klimakterie, svårt att komma in i nya rutiner eller något annat lämpligt - men det känns inte heller helt rätt. Sanningen är att jag inte vet vad som händer med mig, mer än att tiden bara går och jag har tappat strukturen. Det finns nästan alltid något som pockar på uppmärksamhet och jag känner mig faktiskt lite trött i huvudet.

Nåja, jag kan väl bara konstatera att bättring är på väg. Jag är ju medveten om det, gillar det inte och behöver alltså göra något åt det. Att stå i köket och baka eller laga mat gillar jag oftast. Fokuserar på uppgiften och kopplar av eftersom det intresserar mig. Tyvärr är det kanske för många saker som intresserar mig och för mycket jag vill. På en gång helst.

Så en lösning blir nog att börja göra en sak i taget istället ett tag. Inte trycka in för mycket på en gång och tro att jag ska hinna hur mycket som helst. Och det gäller både hemma och på jobbet.

Vi kan ju nästan säga att jag började igår - med lång, härlig frukost tillsammans med dottern på Ystad Saltsjöbad. Sen gjorde vi The Creek Experience, två timmars lyxigt omhändertagande av oss själva med fotbad, olika sorters bastu, hamam och mycket mer. Och så skönt det var att slippa trängas med många andra som det vanligtvis är i spa. Här gick man runt på guidad tur i grupper om max sex personer och vi hade sådan tur att vi bara var fyra. Det gick alldeles utmärkt att bara vara och slappna av i de olika delarna av den härliga upplevelsen. Det gör jag gärna om!

Idag har det varit lördagsbak, bilder och recept på det kommer framöver. Och det påminner mig om att jag lovat några i släkten att lägga ut recept på rosmarinscones också ... för övrigt var morotskakan god. Blev inspirerad att baka en sådan eftersom det var just den kakans dag för ett tag sedan, men var ska det sluta? Allting verkar ha sin dag nu för tiden, mest handeln till gagn antar jag. Men inte behöver vi bry oss, det är ju alldeles frivilligt:)

Vi  har också fått en ny ytterdörr på plats idag, med ett avancerat lås och allt. Nu kan vi snart fortsätta med resterande renovering i hallen. Men nu tar vi ledig lördagskväll. Dags att ställa mig i köket igen, det blir rödtunga i vitvinssås med smörslungade grönsaker och lite vitt vin till det.

Önskar er en mysig lördagskväll<3

Var sak har sin tid, dagens guldkorn och escape

Tidigt vårtecken i rabatten, om än lite svåra att hitta och med all rätt. Vi är ju bara i slutet av januari. Men det är inte fel att få påminnas om att vi faktiskt är på väg mot ljusare och ljummare tider. Ett par dagar hade vi vackert här i Skåne, sol och vackert blå himmel. Jag kan bara tacksamt njuta av varje sekund, även om det blir till viss del inomhus eftersom januarikylan ändå finns där.

Men både i fredags och igår stod jag på vår terrass och njöt en stund i solen. Fångade de där första varma strålarna som är så underbara. De där stunderna då vi längtar efter tiden när det är dags att flytta ut möblerna igen. Men var sak har sin tid och att ta vara på tiden som är just nu är viktigast. För den kommer ju faktiskt aldrig igen.

Hur gärna vi än vill forcera vissa perioder eller kanske vara någon annanstans så gör vi bäst i att vara närvarande i den stund som pågår, så mycket och ofta som möjligt. Annars missar vi på något sätt en stor del av livet. För att citera Stig Johansson "Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet."

Bild lånad från Pinterest

Det är så lätt att ständigt blicka bakåt eller framåt, hänga upp sig på saker som kunde gjorts annorlunda eller planera för sånt som ska hända. Göra två saker samtidigt och inte vara riktigt där i något av det. Eller göra en sak medan du har tankarna någon helt annanstans. Vi går nog ofta på rutin i vardagen och glömmer lätt bort att ett gott skratt, en extra pratstund eller en pausvila kan ligga väldigt nära även om du är mitt uppe i alla uppgifter och enbart är inställd på att beta av dagens lista. Det där lilla extra som kryddar dagen, stunden som gör dig medveten om att dagarna som passerar faktiskt kan ha guldkorn. Påminner dig om att allt kanske inte hinner göras idag, det kommer en dag imorgon också och vi behöver kanske inte alltid ta oss själva på så stort allvar.

Glöm inte bort att vara "härvarande", här och nu. Oavsett vilken situation du befinner dig i. Lyssna på dina nära och kära, på låttexten eller på fåglarna. Se det du har omkring dig. Känn efter vad som betyder något för dig. Och ta vara på det. Ge dig själv eller någon i din omgivning ett "dagens guldkorn". Uppmärksamma stunden, personen eller situationen.

Men ibland vill vi kanske ändå trycka på "escape". Då tycker jag att vi ska tillåta oss det. Hänge oss åt minnen eller drömmar. Planera eller reflektera. Kanske till och med fly vardagen med en bok, en film eller en resa. Det är stor skillnad på när vi gör ett medvetet val eller omedvetet dras med i tidens tempo.

 Önskar er en fin kommande vecka<3

Stanna upp och se er omkring,

ge dagens guldkorn!

Guldkorn och prioriteringar

Förra året var det glest mellan mina blogginlägg, kanske på grund av långt fler foton på Instagram. Ögonblicksbilder av fina stunder och härlig natur. Kanske en god måltid eller en härlig road trip. Det går snabbare men är inte alltid det jag allra helst vill. För till största delen är det själva skrivandet som skänker mig störst glädje. Och naturligtvis de gånger jag känner av era spår hos mig i form av fina kommentarer här på bloggen eller små hjärtan på Instagram. Ni anar inte vad det värmer!

Idag får ni mina egna instafavoriter från förra året. Inte svårt att se att jag är lite fascinerad av vackra scenerier på himlen ... men jag är också väldigt tacksam för många fina stunder 2016.

Kanske är det också så att vi emellanåt behöver göra en paus för att få lite ny längtan efter de där sakerna som vi oftast har som avkoppling. Ibland blir de åsidosatta för måsten, blir kanske till och med en punkt på den där måste-listan för att mycket går på rutin och när det händer för ofta och vi skjuter upp det för länge kommer vi bort från själva kärnan och glädjen i saker som tidigare varit en stunds bortkoppling från vardagen.

Prioriteringar är också något som jag ofta kämpar med. Jag är en sådan där person som vill ha gjort alla "tråkiga" saker, måsten och sådant innan jag ger mig ro att pyssla med de mer avkopplande uppgifterna. Alltför ofta hamnar jag i situationen att jag bara hinner pricka av de trista grejerna och inte hinner med det roliga, i alla fall på min lediga dag.

Jag fick ju möjlighet att öka upp arbetstiden lite i höstas. Nu är det alltså inte riktigt lika mycket lyxtid för min del längre. Vilket naturligtvis resulterar i mindre ledig tid att spendera vid tangenterna eller med pennan i hand. Det är lite frustrerande för jag saknar mina skrivarstunder. Oavsett om det resulterat i blogginlägg, att "bara" skriva av mig eller enbart listor. Alltså får jag bli bättre på att prioritera framöver. Och bli lite effektivare. För jag kommer liksom inte riktigt igång med någonting på det här nya året.

Kanske skulle jag ta och utnyttja de tidiga morgnarna när jag vaknar långt före klockan ringer och inte kan somna om. Ta tag i den där listan jag började med för ett tag sedan. Skriva lite blogginlägg och kanske till och med prova att köra lite yoga igen. Det var alldeles för länge sedan och det känns i kroppen. Jag får väl smyga upp och vara tyst som en mus så att jag inte väcker familjen. Jag kan ju alltid hoppas att det även rättar till mina sömnrutiner så småningom.

Hur klarar ni era prioriteringar?

Ännu en ny början

Så inleder vi ännu ett nytt år. Lägger ytterligare ett bakom oss. Jag mjukstartar måndagsmorgonen med andra koppen te och anteckningsboken framför mig. Tvättmaskinen rullar på ute i tvättstugan och de levande ljusen fladdrar på bordet. Granen finns ännu kvar, inget har plockats undan än så länge. Men det har å andra sidan pyntats ganska diskret och sparsmakat. Jag drar ut på ledigheten en dag till. Som sagt, mjukstart.

Nya, fina julkoppen står på bordet och den gör mig glad och varm i själen. Fine mannen min gick fullständigt "bananas" före jul så förutom temuggen finns det nu också ännu fler mjuka, fluffiga handdukar från Lexington i våra fina badrum. Bortskämd - japp det är jag! Och det är inget inlägg i samarbete med dem, jag bara råkar tokgilla deras sortiment. Tyvärr får kanske tilläggas, då deras prisbild inte egentligen tillåter direkt spontanköp.

Och inte nog med det, även dottern vår överraskade med presentkort på Villa Strandvägen så ännu mer lyx väntar in på det nya året. Och förutom flera andra fina julklappar har helgerna och mellandagarna också burit med sig fin samvaro med släkt och vänner och sköna stunder med läsning och avkoppling.

Det är med mycket tacksamhet i själ och hjärta jag inleder 2017. Inga direkta nyårslöften utan mer av mål och mening. Ta hand om våra kroppar och själar. Jag skriver ner några nya rader i boken. Sånt som ska få följa med mig under året. Jag återkommer i ärendet.

Sköt om er, ta hand om er själva. Det är enda sättet att även kunna finnas till för andra. Det är inte själviskt utan nödvändigt. Mår du inte själv bra så är det heller inte lätt att få andra att må bra.

Gott Nytt År

och

God fortsättning på 2017<3

Måndagsterapi och listor

Förra måndagen hade vi "terapi" på jobbet, min kollega och jag. En stunds avkoppling när vi satte hyacinter i muggar och tillverkade våra egna dekorationer av rostfri svetstråd. Jobbar man i ett företag som säljer järnvaror så gör man;) Idag fick jag sätta stödpinnar till blomstänglarna, men nu får vi åtminstone njuta av de vackra blommorna innan vi går på lite skön julledighet<3

I mitt inlägg igår lovade jag mig själv att prioritera hårdare bland allt jag vill och att vara ordentligt närvarande i mina göranden. Och min första punkt blir några nya listor. "A fresh start" så att säga.

Först en lista fritt ur mina tankar, från och med skrivande stund. Med allt som dyker upp, allt som ligger och skvalpar runt och pockar på uppmärksamhet. Denna lista behöver brytas ned i olika delar.

En långtidslista som löper mer årsvis, kanske en femårsplan kunde vara lämplig. Det skadar inte att fundera i ett längre perspektiv ibland för att få en överblick över prioriteringar i livet och hur vi når de mål vi sätter upp för oss själva. Även om vi inte ska vänta eller skjuta upp saker vi vill göra så kan vi ju rimligen inte göra allt på en gång.

En lista för ett något längre perspektiv men ändå mer kortsiktig och omedelbar, en typ av månadsplan. Mer övergripande mål och plan för hur jag kan nå dit jag vill. Här behöver jag verkligen lära mig att inte vara en sådan obotlig tidsoptimist. Lära mig att fokusera på det jag verkligen vill och ge sjutton i resten. Inte påbörja tusen saker utan istället ge mig själv möjlighet att påbörja OCH avsluta uppgifter. Eller rota nya vanor. Hellre ge uppgifter en längre tidsplan och ge varje sak en rättvis chans. På denna lista lär väl också en del renovering dyka upp, vi är ju inte i mål riktigt än.

En lista för kortsiktiga saker, en del måsten och viktigare saker som inte får glömmas bort och naturligtvis även en del roliga punkter. Sånt som kan planeras in den närmsta veckan. Och brytas ner i dagspunkter. Mitt mål blir att utvärdera och uppdatera denna lista varje vecka, åtminstone tills jag lärt mig vikten av en god och rimlig planering och även här slutar vara en tidsoptimist. En sådan här lista har jag alltid på jobbet, men slarvat bra länge med att göra hemma och för fritiden.

Tänker inte vänta på det nya året, jag börjar direkt! Det är bara att inse - jag är en listmänniska. Och även i detta ämne hade min fina vän en vettig synpunkt - sätt bara upp en sak på listan en dag. Och känn hur nöjd du kan vara när du bockar av denna enda sak. Ibland behövs inte mer.

Ha en fin vecka<3

Tid och tankar

Så har vi susat genom september och är framme vid sista dagen i månaden. Och här sitter jag och undrar vad som hände på något sätt. Lite koll har jag faktiskt, men onekligen svårt att greppa att tiden går så himla fort. Faktiskt känns det som om jag har tjatat om detta hela året, i de få inlägg jag har fått till. Varje gång jag tar mig tid att göra ett inlägg blir jag lika glad, lika tillfreds med att få skriva några rader och reflektera över dagarna och inslag i våra liv som gör just livet till livet.

Kanske har min frånvaro här på bloggen att göra med att delar av vårt hem har varit, och är återigen, upp och ner eller i varje fall ganska oanvändbara. Sedan årsskiftet har nytt rum till dottern och nytt badrum tagit form, ja faktiskt en nästan helt ny ovanvåning med nytt kontor/hobbyrum och ordentliga garderober samt en jättefin läshörna renoverats fram. Det är bara vårt sovrum som inte rörts denna gång, men det är inte så länge sedan det fick ett ansiktslyft. Däremot har vår klädkammare fått en ordentlig "make over". Många beslut har behövt fattas innan varje steg kan slutföras och även om det är kärt besvär så tar det energi från en massa andra saker.

Just nu har vi ett "tomrum" där badrummet på bottenvåningen funnits. Totalrensat på sitt innehåll och golvet bilat för att lämna plats åt rörläggaren att dra om rör och avlopp och sånt som de gör bäst. Det kommer lite annan proffshjälp också, men i övrigt är det händige mannen min som kämpar på och gör allt själv. Och så försöker jag hjälpa till där det går, men det blir mest marktjänst - måltider, hålla resten av huset någorlunda i ordning och så där ni vet. Erbjuder en kaffepaus och så. Livets nödvändigheter så att säga.

Tid har faktiskt lagts på annat också, små turer med cabben, bilträffar, herrgårdsövernattning, konsert och barnevenemang i amfiteatern samt andra små sociala evenemang. Grillkvällar här hemma, trädgårdsarbete och så då jobb förstås. Semestern varar ju tyvärr inte i all evighet. Dessutom har jag fått utökat min tjänst lite och det är klart att det gör på sig både tidsmässigt och tar på energin. Att det dessutom har varit alldeles för mycket som legat på hög och väntat har gjort att det samlats extratimmar också för min del, men det kan vara välkommet att ta någon extra ledig dag i höst istället.

Datortid här hemma har inte varit högprioriterat så att säga. Så även om kameran varit med i många sammanhang och det finns bilder på minneskorten som mycket väl hade kunnat ta plats här inne så har inte den där rätta känslan infunnit sig. Lite ledsamt eftersom jag tycker det är roligt att hålla lite kontakt med er bloggvänner jag har hunnit skaffa och samtidigt ha en dagbok att gå tillbaka till. Och hur tokigt det än låter så har jag nog behövt vila från all inspiration som blommar i de bloggar jag kikar in hos. Även om jag innerst inne vet att jag varken behöver göra, skaffa, uppleva eller resa till allt det som poppar upp hos er så matas det på något sätt fullt i hjärnan. Och krockar med både den verklighet jag själv lever i och den som omger oss därute med alla katastrofer och orättvisor som drabbar människor världen över.

I mitt huvud har det därför snurrat många tankar kring hur jag kan strukturera upp mig lite bättre. Mellan min verklighet med nära och kära, mig själv, hem, jobb, min bloggbubbla med den "feelgood" känsla jag vill ha och ett förhållningssätt till allt som händer i världen. En ekvation som inte riktigt gått ihop för min del, enkelt uttryckt. Ändå känner jag nu när jag sitter här och skriver att det, som vanligt, lossnar en hel del när jag börjar skriva. När jag börjar bena upp saker i text och låter orden springa fram genom tangenttryckningar. Anteckningsboken ska också få följa med mig lite mer framöver. Några små steg i taget och genast känns det mycket bättre.

Det är med viss bävan jag tar ett grepp här inne på bloggen, jag tar bort min blogglista. Inte för att jag på något vis ogillar alla de bloggar som finns där, utan för att jag tokgillar de flesta och det tar självklart alldeles för lång tid att läsa alla hela tiden. Ni finns ju kvar hos mig ändå, men jag behöver lite lugn och ro och inte utsätta mig själv för lockelsen att kika in hos er dagligen. Det låter kanske heltokigt för er, men jag behöver prova att ändra mitt förhållningssätt till bloggandet. Framöver kikar jag in hos er på samma sätt som när jag unnar mig ett nytt och glossigt magasin med heminredning, mode, mat eller livsstil. En lugn stund med en kopp te och tid avsatt för att göra just inget annat.

På återseende kära bloggvänner<3

Högt upp i det blå

Där uppe, i det lilla segelflygplanet

sitter goe' mannen min.

Idag uppfyllde han en av sina drömmar

och var uppe i det blå utan motor.

Kvar på marken stod jag med fjärilar i magen.

Skönt med dottern vid min sida<3

Allting gick bra och mannen min är glad och nöjd!

Mer fokus i min vardag.

Mycket pockar på min uppmärksamhet.

Många bollar i luften beskriver min tillvaro på jobbet just nu.

Inte så käckt att vara utan bollsinne ...

men jag försöker samla energi mellan varven.

Fångar kanske inte alla bollar,

men gör så gott jag kan.

Hemma tenderar också tiden flyga iväg

och allt jag vill göra hinns inte med.

Ska försöka tänka på citatet ovan.

Önskar er en fin start på veckan<3

Favorit i repris

 

 

Lärodikt den första juni

 

Var glad min själ åt vad du har,
nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar,
då har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

 

Ge noga akt på var du står,
imorgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får,
är hundra sommardar per år,
imorgon är den andra.

 

(Kajenn)

 

 

Vackert!

 

Ha en fin onsdag och 1 juni<3

 

Onsdagstankar

 

Sköra små klockor på stjälkar som lägger sig åt alla håll. Blommorna är vissna sedan länge och bortklippta från den fina blomstergruppen jag fick på min födelsedag. Men bilderna får komma nu, när det känns som om jag inte har så mycket att visa upp. 

 

Väcktes i natt in på småtimmarna av att månen lyste mig rakt i ansiktet ... ingen höjdare vill jag påstå. Hur vacker den än blir om ett par dagar när den är alldeles rund. Desto vackrare var det i morse med klarblå himmel och solsken och sånt piggar ju som tur är upp en hel del. Jag hoppas det blir lika vackert väder imorgon för då tänker jag ge mig på att rensa lite i trädgården. Måla bräder behöver jag troligen också göra, men det ska nog hinnas med det också.

 

Idag avslutar jag med ett litet citat jag hittat på Pinterest. Och visst är det lite så, oavsett om vi pratar livet i stort eller vid olika projekt vi tar oss för. Alla delar är inte alltid lika roliga och vi behöver liksom ta oss igenom eller göra dessa innan vi kan köra igång med det som vi verkligen vill eller tycker är roligt. Ju mer jag tänker på de här orden ju fler situationer kan jag applicera dem på. Fundera ett tag ska ni få se.

 

Det försiggår en hel del i mitt huvud nu, fullt upp på jobbet, fullt upp här hemma och flera saker som jag skulle vilja både komma igång med och få ordning på. Men jag vet att jag funkar bäst när jag får fokusera på några saker i taget och inte allt på en gång, därför får en del stå på vänt. Jag tar små mikropauser och antecknar småsaker för att kunna släppa det i huvudet. Var sak har sin tid. Och nu må ni tro blickar jag fram emot en helg som jag tror ska kunna bli riktigt trevlig:)

 

Ha det gott finingar, önskar er en mysig weekend<3 

Dags för eftertanke och citat!

 

 

Ibland behöver jag stanna upp och tänka efter.

 

Vilken riktning är jag på väg i?

Känns det okej och är jag rätt på det?

Rullar det på för fort eller känns tempot bra?

Eller händer det kanske inget alls!

På någon front.

 

Just nu har vi många val att ta oss igenom.

Kanske inga gravallvarliga sådana.

Vi pratar ju renovering av huset.

Men tillräckligt viktiga för att det ska bli rätt.

Rätt för oss och den budget vi avsatt.

Man kaklar inte ett badrum bara sådär,

för att man har lust att ändra färg;)

Eller ett plötsligt golvbyte bara för att.

 

Sen är det där med hälsan.

Äta lite mindre portioner och röra mer på oss.

Det ska också in i ekvationen

"jobb-vara social-rensa-renovera".

Lite kommer automatiskt,

blir inte tid för så mycket soffhäng.

Men maten ska helst gå fort,

så jag letar hälsosam snabbmat.

 

Hoppas ni har det bra.

Våren på gång och allt.

 

Tack för att ni kikar in<3

 

Planering och prioritering... jo, pyttsan!

 

Enligt mitt instagrambidrag i morse så skulle min dag innehålla både tvätt, ekonomi, skattedeklaration, bakning och motionspass. Men börja lugnt med magasin, blogg och te i mängder. Prioritera mysiga saker först.

 

Hur långt höll det? Härlig hemmaplanering och kunna styra min tid helt och hållet ... jo, pyttsan! Jag har inga problem längre med att planeringen sällan håller på jobbet, det kommer alltid något på som ställer till tidsaspekten och får schemat att brista. Men hemma?! Skulle jag inte ens kunna styra min tid där. Inte idag i varje fall.

 

Vad hände då? Jo, som vanligt brast min ambition att göra mysiga saker först. Jag drack upp mitt te och bläddrade en stund i det ena magasinet, men sedan föll jag tillbaka i gamla mönster. Få gjort det tråkiga först och sedan kunna sätta mig ner och slappna av. Bra på sätt och vis, men ofta hinner jag inte med det  där mysiga.

 

Tvättmaskinen har gått varm idag, så check på det. Privatekonomin - check. Skattedeklarationen - check. Men bokföringsprogrammet hade vissa begränsningar som jag inte räknat med, gratisprogram så inget att orda om egentligen men att få till det som jag ville var inte helt enkelt. Och före det hade datorn uppdaterat sig och något hade hänt med skärminställningarna så att det var nästan omöjligt att läsa texten ens och färgerna var urkonstiga! Tur att dottern kom med en hjälpande hand på den biten. Men bokföringen fick jag klara själv och när jag äntligen var klar var klockan alldeles för mycket för att hinna med vare sig något mys, blogg eller bak. Men nu är det ordning på torpet med alla papper, balanser och bokslut samt nytt år snyggt ordnat. Så check på det:)

 

Dottern hade bokat in oss på ett step-up-pass idag (!) och lite mat behövde vi ju få oss innan. Troligtvis var det precis vad jag behövde efter dagens slita-mitt-hår-uppdrag vid datorn. En rejäl genomkörare för både kropp och knopp. Och jag som inte kört något sådant pass på säkert tjugo år:) Koordination och tempo, steg upp och ner och hit och dit. Det gäller att hålla tungan rätt i mun. Men oj vad roligt det var! Svetten rann, stegen blev inte alltid rätt och jag såg nog ganska rolig ut men rejält med motion fick jag. Och vips var timmen slut, vi gick till och med lite på övertid! Så motionspass - check.

 

Nu har jag ju förmånen att vara ledig imorgon också så det ska nog få rum både lite avkoppling och bakning. Mina svärföräldrar kommer hit imorgon på en bit mat och för att fira dottern lite i efterskott så lite gott ska jag nog få till;) Det blir prioritering på gott imorgon, städningen blir på låg nivå:)

 

Och blogginlägg fick jag ju också till, men tyvärr ingen surfrunda hos er alla fina bloggvänner därute. Jag längtar verkligen efter att uppdatera mig hos er, det var så länge sedan! Men det kommer, nu är jag ju klar med en massa måste-saker som jag haft som ett grått moln över mig.

 

En fin kommande fredag till er<3



Vinterstorm och återhämtning

 

Vi hör stormen vina runt husknuten och det dånar i skorstenen så det skallrar i rutorna på braskaminen. Ändå somnar vi till i soffan redan runt halv sju ... en arbetsdag tar på kraft och energi när vi försöker återhämta oss från influensan. Det är bara att gilla läget, vila så mycket det går och samla energi.

 

Jag är lite sent på det med att avsluta januari i bilder. Det blir en samling från Instagram. Vinterbilder, den kom ju äntligen till Skåne också. Även om allting är borta nu och plusgraderna är ett faktum. Så som det blåser nu känns det som minusgrader fortfarande. Riktigt ruggigt.

 

Jag tar väl och välkomnar februari också, när jag ändå är igång. För mig är det en ta-mig-igenom-månad. En sån där transportsträcka mot våren och nu-tycker-jag-att-det-kan-bli-bättre-väder-månad. Jag brukar säga att jag uppskattar alla årstider och det gör jag, på sätt och vis. Men februari och november är sådana där lite grå månader där jag behöver fylla upp tiden med små guldkorn för jag tenderar att bli lite tungsint och tråkig annars. Te, bra böcker och kanske en och annan film - ett gott recept tror jag minsann. Och så lite skrivande i fina anteckningsböckerna.

 

En fin februari till er <3

Goodbye September, Let's go October

 

Återigen kommer orden "vad tiden går fort" fram i mitt sinne. September bjöd på mycket vackert väder och vackra vyer, fantastiskt morgonljus, roadtrips, vänner, höstfärger i trädgården, björnbär och kvardröjande kaprifol. Ännu en månad har nått sitt slut.

 

Och en ny månad är redo att ta över. Oktober känns som den verkliga höstmånaden för mig. Då är det dags att låta löven falla och tid att börja boa in sig i soffan för höstmys med tända ljus och te i stora muggar. Men också att ta varje chans till sköna höstpromenader under de klara, krispiga dagarna som jag hoppas på.

 

Vi vänder blad och börjar på nytt. Låt inte några misslyckanden hänga kvar. Det är nu som räknas, glöm gårdagen och tänk på vad du kan göra nu som får dig att må bra, får tillvaron att fungera som du vill och som får in sånt som gör dig lycklig i vardagen.

 

Det är de små sakerna som gör det, en vacker soluppgång, några höstkvistar på bordet, en helt vanlig vardagsmiddag med familjen samlad. Och du, glöm inte duka med "finporslinet" och klä dig i "bästa finplagget" ibland. Spara inte på guldkornen utan njut av det bästa du har.

 

Ha en fin första oktober<3

Underbara höstsol, vilken energi!

 

Så tacksam jag är att jag kan komma hem, efter en lång dag på kontoret, och ta en promenad genom byn. Förbi den vackra sjön, som idag låg alldeles spegelblank. Dra in frisk luft i lungorna och njuta av den vackra höstsolen innan den dyker ner i horisonten. Lagra lite energi och låta axlarna sjunka nedåt en aning. Vilka naturscenerier jag upplevt de senaste dagarna, helt fantastiskt!

 

Tänk vad sådana här stunder kan göra för kropp och själ. Det gäller att ta vara på dem och lagra dem i sinnet så att en del av energin kan plockas fram när det behövs som mest. Kanske när en tråkig uppgift tar musten ur dig eller en regnig dag gör dig tung. Slut ögonen några sekunder och se bilden av den spegelblanka sjön, känn den krispiga luften och solens värmande strålar. Ta ett djupt andetag och låt energin återkomma.

 

Jag tror att vi alla har fina bilder att plocka fram och samla kraft och energi ur. Även om du inte har bilden rent fysiskt framför dig kan du mana fram den i dina tankar. Eller så har du en drömbild där du hämtar energi. Jag har provat lite meditation och ofta har varianten att just se bilder framför dig dykt upp. En plats du känner dig trygg på, där du kan slappna av och låta dina tankar vandra fritt.

 

Min stund, alldeles egna stund, som jag skrev om i förra inlägget - den blev ett varmt bad och en liten bok som handlar om att du vågar mer än du tror samt härligt avslappnande musik. Ibland är det nyttigt att läsa lite funderingar från andra människor. Se saker ur ett annat perspektiv och bolla det i tankarna.

 

 

Det går framåt med städningen i kyl, frys och skafferi också. Betydligt mer överskådligt och nu ska vi försöka att inte bygga lager av allehanda livsmedel. Nu börjar det roliga, liksom från scratch så att säga. Leta nya, roliga recept i de nya kokböckerna och testa oss fram i vad som får oss att må bra. Vad vi gillar laga och hur mycket tid vi vill lägga på detta. Kan nog tänkas att det dyker upp ett eller annat recept här framöver.

 

Och motionen då, jodå små steg i rätt riktning. Känns bra det också. Inga maraton i sikte, men det är inte det som är poängen för mig. Än så länge är det olika former av gång jag ägnar mig åt, ibland lite lugnare promenader och ibland med lite mer Power.

 

Den oöverstigliga uppgiften på jobbet då? Den är tyvärr kvar. Växte till och med i styrka idag. Men vet ni vad? När jag inte kan göra något mer än vad jag redan gör, försöker och försöker, ringer hit och dit och ber om hjälp, när ingen annan engagerar sig - då kan jag faktiskt klappa mig själv på axeln och säga till mig själv "nu har du gjort vad du förmått, lägg nu energin på annat så får vi se hur det hela löser sig". Jag reder ut vad jag kan och försöker lägga grunden till rutiner som är en ren nödvändighet i den här uppgiften. Nu får vi se vad som händer, bollen är i rullning. Men det finns en stor och överhängande risk att den bara kommer studsande tillbaka, utan någon som helst lösning. Tills dess stångas jag med mina vanliga uppgifter och sen får vi helt enkelt se.

 

Och så tar jag djupa andetag och är tacksam för allt det vackra som finns omkring mig och som får mig att må bra. Njuter av höstsol och samlar energi.

 

Sköt om er, finingar<3



Enkelt och okomplicerat

 

Jag önskar att det alltid kunde vara enkelt och okomplicerat. För att använda vårt unika och svenska lagom, som kan vara en väldigt bra beskrivning ibland. Alldeles lagom med utmaningar, lagom med planering, lagom med att-bara-vara-tid och lagom med jobb. Ganska lagom där alltså.

 

Men framför allt alldeles lagom med humörsvängningar att hålla i schack, tack! Inte så att jag är en börda för min omgivning, tror jag åtminstone, inte än i varje fall;) Men det gnager i mig lite att den ena stunden vara full av energi och ha massor av glöd att ta tag i både det ena och det andra, för att i nästa sekund bara tappa all geist och mest vilja drösa ihop i en hög eller bara dra täcket över huvudet och försöka somna om.

 

Jag blir så ledsen på mig själv när jag ständigt faller dit på sötsaker. När den där tröttheten smyger sig på, sötsuget blir ohanterligt och jag tar första bästa flykt till sockerchocken. Inte nog med att jag vet att kroppen inte mår bra av det - jag är ju dessutom en person som drar på mig extrakilon väldigt lätt. Något som däremot inte är lika lätt är att bli av med dem. Speciellt inte när jag tycks vara inne i en period där det sunda förnuftet har flytt fältet!

 

Under våren har jag verkligen försökt få in motion som en naturlig del i vardagen, men alldeles för många gånger har det varit väldigt lätt att hitta på ursäkter som "idag kom jag hem alldeles för sent", "jag är för trött", "jag har huvudvärk", "jag måste städa" osv. Men jag vet samtidigt att det här är den rätta vägen för mig, att röra ordentligt på mig. Det enkla och okomplicerade.

För när jag väl kommer igång så mår både knopp och kropp mycket bättre och allt det andra följer på något sätt med. Jag sover bättre och då sjunker ofta sötsuget lite. Jag tappar inte energin lika lätt och får därmed både måstena och de roliga sakerna gjorda, vilket får mig på bra humör. Det onda i kroppen försvinner, inte eventuell träningsvärk men de ömma lederna och den svullna känslan.

 

Jag vet att både jag och alla andra duger precis som vi är, med eller utan extrakilon. Det här inlägget handlar mer om känslan av att må bra på alla plan och att det blir en så tydlig ond cirkel när något fallerar. Som till exempel en period av dålig sömn, som gör dig trött och håglös, sockersugen och på dåligt humör. Orkar du hålla ut med din motionsform, promenader, jogging eller vad det nu kan vara så är jag övertygad om att sömnen blir bättre igen, du håller dig pigg och energin är mer balanserad. Jag har läst på lite och inser att det nog är bästa receptet mot eventuella klimakteriebesvär också, så jag ska verkligen försöka hålla modet uppe vad gäller den här biten. Crosstrainer och promenader, det enkla och okomplicerade som inte kräver mer än vilja.

 

Nu ska jag ta tag i dagens lista, som innehåller både roliga och mindre roliga saker. Allra först ska jag köra ett motionspass på crosstrainern, sen tar jag tag i städningen. Hur resten av dagen ser ut vet jag inte än, men det blir definitivt också ett par koppar te:) Och jag har det hur bra som helst, kan bara inte acceptera att jag inte riktigt känner igen mig själv när jag blir sådär energilös.

 

Ha en fin torsdag och sköt om er!

 



Te en måndagskväll

 

 

Jag dricker te och tänker över dagen. En helt vanlig måndag som har känts hur lång som helst. En seg och utdragen jobbmåndag med flera sådana där uppgifter att på något sätt "klara upp" efter andra. Det enda rätta var att ta ett motionspass när jag kom hem. Innan maten skulle fixas och för att rensa hjärnan på onödigheter som låg och tryckte.

 

Ibland verkar min hjärna inte förstå att släppa tankar och känslor. Att när jag känt dem, sorterat eller åtgärdat dem är jag redo att låta dem flyga sin kos. De behöver inte ligga kvar och drälla omkring som små orosmoln där uppe. Jag känner inte igen mig själv. Emellanåt känns det faktiskt som om jag behöver lära känna mig själv på nytt. Kanske är det åldersrelaterat eller så behöver jag bara semester:)

 

Men det är kanske inte fel, att tänka igenom prioriteringarna lite och ompröva mina värderingar. Kanske är det återigen kroppens sätt att väcka mig som människa och påpeka att jag är inte tjugo längre. Jag behöver ta hand om mig på ett annat sätt nu. Och det ska gudarna veta, att hormonerna kan ställa till det fortfarande!

 

Så en kopp te, en stunds vila med att låta tankarna komma och gå som i någon slags meditationsform och så motionspass så ofta jag bara får in det i veckans planering. Tror ni det är goda idéer? Jag provar i varje fall och te är alltid en god idé:)

 

Mjuka kramar till er<3

In my mind - fotoutmaning Vänner emellan

Utsikt från badplatsen i vår lilla by

 

Idag är det fotoutmaning hos Maria och Kristina - två tjejer som får igång mina små grå varannan söndag med sin fotoutmaning "Vänner emellan". Idag är temat "In my mind ...".  Ibland är det klurigt med bildidéer och ibland vet jag inte riktigt vad jag ska skriva, oftast går de inte hand i hand.

 

Men jag väljer att spinna vidare på något jag tidigare berört här i bloggen, tankarna kring att dagdrömma eller att leva sin dröm och hur vi kan vända och vrida på det. Hur många gånger har jag inte tänkt under mitt arbetsliv att jag skulle sadla om, göra något annat, kanske utbilda mig på nytt, starta en egen verksamhet. Hur många gånger har jag inte dagdrömt om ett eget café eller bed & breakfast, bokhandel/café eller en liten butik, skriva en bok eller kanske till och med dra igång ett mysigt litet spa!

 

Helst på hemmaplan naturligtvis, där jag trivs så bra. Naturen inpå knuten, solnedgångar vid sjön, sköna kvällar på terrassen, promenader genom byn eller i skogen.

Min lunchmacka i fredags, på hembakt bröd:)

 

Många gånger har vi suttit på café och jag har konstaterat att det vi fått på tallriken kunde jag faktiskt göra minst lika bra, om inte bättre. Misstolka mig inte, jag njuter väldigt av att få åka ut och fika, äta goda luncher och mysa på olika ställen. Och jag vill inte verka självgod när jag skriver så heller, men jag tycker ju att det är så kul att baka och fixa och ibland känner jag verkligen att vissa ställen vi besökt har förlorat sin själ eller kanske aldrig ens haft någon.

De har startat verksamheten för att tjäna pengar, kanske fanns det en eldsjäl från början som ville bjuda på sina härliga skapelser, men någonstans på vägen försvann själen och verkligheten tog över. Så som det oftast blir för att något ska kunna gå runt. Det kan fortfarande vara gott, men det genuina och varma som ligger bakom de ställen där jag känner mig riktigt välkommen och hemma, det har försvunnit. När jag som gäst bara känner mig som ytterligare en inkomstkälla, då är charmen borta.

 



Jag ser vår dotter slita sitt hår emellanåt, att inte veta vad man vill är också svårt och jobbigt och arbetsmarknaden är tuff idag. Verkligheten har kommit ikapp efter skolåren, det är ett slit att jobba, passa tider och vara trevlig mot kolleger och kunder dagarna i ända. Men det kan också vara kul, kreativt och socialt. Eller monotont och bara hårt arbete, vet jag som sommarjobbat i industri med löpande band, städning och betgallring. Det går upp och det går ner, som i livet i stort. Det gäller att hitta balans både på jobbet och på fritiden. Så att vi kan leva gott det liv vi lever.

 

För visst är det så, att oavsett om vi lever vår dröm eller bara gled in på ett yrke sådär på ett bananskal för att det råkade finnas ett ledigt jobb som man fick en gång i tiden och sedan har stannat kvar inom det, så är det en verklighet vi lever i. Med lagar och regler, hårt arbete blandat med glädje över att lyckas uträtta något som vi strävat efter eller en deadline som skulle hållas, med eller utan kolleger och på arbetstider som antingen passar dig som handen i handsken eller som man får kämpa med för att anpassa sig till. Ibland har vi galet mycket att göra och ibland är det lugnare.

 

Jag har suttit med utbildningssajter på skärmen ett antal gånger, men faktiskt sällan eller aldrig funnit ett yrke som jag skulle vilja satsa på att skola om mig för, som stämmer med det liv som jag uppskattar idag. Jag trivs med hyfsat bestämda tider, numera ett jobb som jag oftast kan lämna på skrivbordet och inte ta med mig hem i tankarna och som jag dessutom kan cykla till om andan faller på. Jag är inte främmande för förändring, men just nu tillfreds med att jag kan lägga fritid på sådant som jag gillar ännu mer än mitt yrke. Kanske just för att jag inte jobbar med det.

 

Skriva ligger mig varmt om hjärtat och därför är mina blogginlägg ibland kanske alldeles för långa, som idag, men när jag kommer igång så kan jag inte hejda mig. Men att sitta som copywriter någonstans eller jobba som journalist, kommunikatör eller liknande har aldrig lockat mig. Jag vill skriva om det som berör mig just för stunden eller dikta upp någon story. Så författardrömmen får leva vidare som en dröm, en luddig dröm som får vara mysig att försvinna bort i emellanåt.

 

Att få härja i köket tillhör mina höjdpunkter, men jag vill inte stiga upp klockan två på natten för att baka bröd och bullar klara till försäljning på morgonen. No way, inte min grej hur mycket jag än älskar att baka! Jag vill behålla detta som min hobby, min avkoppling och min möjlighet till lite kreativitet. Där det inte finns så mycket krav inblandat, mer än att familjen och ibland gästerna kanske vill ha måltiden på bordet eller kakan till kaffet utan att behöva vänta alldeles för länge;)

 

Och drömmen om ett bed & breakfast - jag som avskyr att städa, hur kunde jag ens tänka tanken?! Mitt dagliga arbete skulle i många, många år bestå av att bädda, städa och tvätta efter gäster, som förhoppningsvis skulle dyka upp ... jag skulle ju inte ha råd med några anställda på bra länge för att få det att gå runt. Och mina dagar skulle alltså bestå av mestadels arbetsuppgifter som jag idag betraktar som ett nödvändigt ont! Att ta semester själv skulle innebära att stänga verksamheten och inte tjäna en krona och familjen skulle väl aldrig se mig härja i köket längre, för det skulle också bli ett nödvändigt ont till slut. Är det min dröm? Nej, det är nog mest drömmen om att få inreda stället och kanske få höra uppskattning över det, känna mig tillfreds över att ha skapat något men inte att i verkligheten slita med att driva det. Jag känner att priset är för högt, drömmen bleknar.

 

Butiksdrömmen då, bokhandel, inredning, kläder - konsumerar vi inte galet mycket? Och kunderna vill kunna handla nästan dygnet runt så arbetstiderna blir knappt hållbara, hyrorna är skyhöga och du behöver hela tiden förnya sortimentet och det kräver en hög insats som tar lång tid att få tillbaka (jag vet, jag är säkert yrkesskadad som ekonom). Återigen, är arbetsinsatsen verkligen värd det du får tillbaka? Kanske hade det varit det en gång i tiden, men inte längre. Det är skapandet, igångsättandet, visionerna som är lockande - inte verkligheten och vardagen. Jag har jobbat i butik och älskade den kreativa delen, fundera över inköp och själva säljbiten, kommunikationen med kunderna. Men det var många år sedan och det känns som en helt annorlunda värld idag. Men även då avskydde jag arbetstiderna!

 

När dottern surfade kurser i veckan hittade hon flera stycken där hon hojtade till "Är inte detta något för dig, mamma?". Det italienska köket matlagningskurs, mat- och vinkunskap och en onlinekurs där man lärde sig skapa, skriva och publicera recept på nätet ... inga kurser för yrkets skull eller för att skola om sig, utan bara för ren och skär glädje, intresse och att lära sig något nytt. Kanske träffa likasinnade människor och utbyta erfarenheter, precis som vi gör här i bloggvärlden. Jag surfar vidare och hittar mängder med saker som jag skulle vilja lära mig och prova på men absolut inte arbeta med.

 

Vi kan alltid utvecklas på olika sätt, både i arbete och på fritiden. Kanske lever jag min dröm just nu, när jag hinner pyssla med både det ena och det andra bredvid mitt arbete. Ett arbete som visserligen inte var mitt drömyrke en gång i tiden, att sköta ekonomi och administration som anställd, men som ändå stämmer ganska bra med den "ordningsman" jag är, gillar att ha stenkoll på saker, ordning bland papper och pennor, bra på det jag gör efter trettio års erfarenhet. Vissa saker går som på räls och andra behöver jag tänka till och att uppdatera sig ser ju myndigheterna till att vi behöver!

 

Att få vara tillsammans med nära och kära, leva ett gott liv, hitta nya fritidssysselsättningar att utvecklas i och känna mig tillfreds med tillvaron betyder mest för mig. Det här har varit i mina tankar ett bra tag och det är skönt att få sätta det på pränt. Jag har mognat, känner mig trygg i mina val som de ser ut nu men kan ändå vara öppen för förändring. Drömmar finns kvar, men alla behöver inte uppfyllas!

 

Ha en fin söndag<3