Rumpenisseskogen

Visst har ni läst eller sett Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter? Kommer ni ihåg rumpenissarna eller kanske rumpnissar!? Ja, ja vi kallar dem rumpenissar i vår familj och de har en alldeles egen liten skog i backen bakom vårt hus. När vår dotter var liten promenerade vi där ofta, ute på våra turer med hunden. Vår kära Coxie, som varit borta i många år nu ... saknar henne än.

Men, i varje fall, i det där lilla skogspartiet kunde man nästan känna sig iakttagen av de små varelserna. Man nästan väntade sig att det skulle dyka upp en liten nisse och säga "Vaffo gör i på detta viset?" när vi tog oss fram längs den lilla stigen som slingrade sig mellan granarna:) och vi skojade ofta om det.

Igår tog jag mig en liten solskenspromenad i den första riktigt höga luften på länge och drog mig upp i backen för att se om rumpenisseskogen var sig lik ... men det har växt mycket och den öppna lilla gläntan som fanns för 10-12 år sedan är helt borta. Tänk vad tiden går fort!

Man skulle kanske läsa en gammal saga?